Inlägg
På sin blogg "Bodströmsamhället" går förre justitieministern till angrepp mot FRA.
"Inte en enda utredning för att införa vår mest integritetskränkande lagstiftning någonsin.
Det leder oss fram till en sak: FRA-lagen är historiens största fuskbygge!"
Det är bara att konstatera att Bodström har rätt i sak. FRA-lagen är ett fuskbygge, och det finns mängder av punkter på vilket dess införande är i bästa fall suspekt och i värsta fall skandalöst ur ett demokratiskt perspektiv.
Men inte nog med det: det är ett avsteg från grundläggande demokratiska principer som på några år raserade ett par hundra år av demokratiarbete, och som får många, däribland undertecknad, att fundera över huruvida tal om det demokratiska Sverige bara är bombastiskt skryt eller inte.
Men framförallt är det ironiskt att det är Bodström som kallar FRA-lagen för fuskbygge. Det är trots allt ha själv som gett namn åt vår tids mest använda omskrivning av Orwells totalitära samhälle. Måhända hade han velat införa tankepolis och totalövervakning under mer ordnade former?
Bara för att han inte satt i regeringen när lagen klubbades igenom under kuppartade former innebär det inte någon slags immunitet, när andan i lagen faktiskt är densamma som han själv anfäktat under åratal.
2010-01-21
2010-01-07
Dagens tips: Kryptozoologi
Jag skulle vilja passa på att ta upp och tipsa om en intressant sida, Kryptozoologi, som handlar om precis det titeln förklarar.
Anledningarna till detta är två:
Anledningarna till detta är två:
- Den drivs av en god vän till mig, Yvonne, och att jag därför är blatant partisk till hennes fördel av personliga skäl. När mina vänner gör någonting ambitiöst eller något de brinner för pushar jag gärna för saken och ger det mitt stöd.
- Att klargöra min egen ståndpunkt över sidan och ämnet.
Sidans syfte är att publicera "nyheter och gamla artiklar om kryptozoologi", som av Yvonne definieras som "läran om dolda/okända djur".
Wikipedia har följande att säga om ämnet:
Cryptozoology (from Greek κρυπτός, kryptos, "hidden" + zoology; literally, "study of hidden animals") refers to the search for animals which are considered to be legendary or otherwise nonexistent by mainstream biology. This includes looking for living examples of animals which are extinct, such as dinosaurs; animals whose existence lacks physical support but which appear in myths, legends, or are reported, such as Bigfoot and el Chupacabra;[1] and wild animals dramatically outside of their normal geographic ranges, such as phantom cats or "ABC"s (an acronym commonly used by cryptozoologists that stands for Alien Big Cats).
Kryptozoologin är starkt kritiserad inom det vi kan kalla "konventionell zoologi", det vill säga det vi får lära oss i skolan. En smula föraktfullt kallas den för "pseudovetenskaplig", eftersom, återigen via engelska Wikipedia, den inte nödvändigtvis följer den vetenskapliga metoden, men också för att den lägger ner avsevärd möda på att studera varelser som den etablerade forskningsvärlden inte är säkra på har existerat - eller snarare, och det nog vanligare, är rätt säkra på att de inte har existerat.
Jag tänker återkomma till frågan om den vetenskapliga metoden längre ner för att nu koncentrera mig på den senare delen av denna kritik. Det finns alltså de som anser att kryptozoologin är pseudovetenskaplig därför att den lägger möda på saker som man inte vet existerar.
Men vän av ordning kan ju ganska snabbt kontra med att alla nya upptäckter är upptäckter av saker som man inte vet existerar - ända tills någon lyckats bevisa att det faktiskt existerar. Således var ju saker som gravitation, bakterier och bergsgorillor någonting man inte visste existerade innan någon faktiskt upptäckte dessa saker och begrepp. Och det är väl ingen idag som faktiskt ifrågasätter dessa ting, och dess självklara plats inom fysik och biologi?
Frågan är väl snarare - hur förhåller sig den enskilda kryptozoologen till fakta, hur ställer han eller hon sig till resultat man kommer fram till, eller resultat man inte kommer fram till? Om kryptozoologen till exempel skulle undersöka begreppet Bigfoot, och det framkom odiskutabla bevis om Bigfoots icke-existens, skulle kryptozoologen acceptera detta? Om svaret är "ja" förhåller sig knappast denna enskilda kryptozoolog annorlunda till den vetenskapliga metoden och traditionen än en konventionell zoolog. Om svaret är "nej" är personens inställning knappast "pseudo-vetenskaplig", utan snarare ovetenskaplig. Men det säger ju ingenting om huruvida kryptozoologer i allmänhet är vetenskapliga eller ej.
Det kommer alltså an på den enskilda utövaren av en disciplin, vad man nu kan tänkas tycka om den.
Jag tillhör den tråkiga skaran som inte tror på UFO:n, Bigfoot eller den Förskräcklige Snömannen, även om jag uppskattar myterna som något som berikar kultur och fantasi. Men det obeaktat ser jag ett potentiellt omistligt värde i det kryptozoologerna ägnar sig åt.
Först och främst är det deras ensak. Om de vill tro på vad de nu vill tro på så är det problematiskt att den etablerade forskarvärlden agerar definitionsmakare och fastställer diskursen när man gör det på ett rätt nedlåtande sätt. Det är litet dålig smak, kan jag tycka.
Vidare kan kryptozoologin ha en hel del att komma med. Man kan bevisa vissa sakers icke-existens, och gör det ganska ofta - kryptozoologerna är emellanåt minst lika hårda mot sina egna maximer och teser som vilken vetenskapsman som helst. Man kan också rent av hitta ett och annat intressant, som kvastfeningar, Hoan Kiem-sköldpaddor och bergsgorillan (som troddes vara en myt ända fram till 1902). Då övergår ju det man hittat från att vara ett kryptozoologiskt fenomen till att vara ett faktiskt zoologiskt fenomen, och då har man bidragit till något.
Men framförallt vill jag nog säga: om du verkligen tror på någonting, så se till att arbeta för det. Man ska inte låta bli att undersöka någonting, bara för att några perukklädda herrar (och nuförtiden också damer) säger att det är omöjligt. Det är ganska mycket saker som vi idag ser som självklara som inte skulle vara möjligt om alla överger sina "omöjliga projekt".
Så till min kryptozoologiska vän Yvonne: "You go girl!" Du är minst lika smart som någon annan jag känner, och jag litar kallt på din förmåga att tänka vetenskapligt när det behövs. Därför är det skönt att du undersöker saker som andra inte undersöker. Hur kul - eller nyttigt - vore det om alla människor forskade på exakt samma ämne?
Förra terminen undersökte jag prästens roll i Brännkyrka sockenstämma under ett par år på 1850-talet. Förutom att jag inte kom fram till någonting som dög till ens en B-uppsats på Stockholms Universitet (är jag pseudovetenskaplig då), och därför får börja om från början den här terminen, så finns det två viktiga skillnader mellan vad du gör och vad jag gör:
- Du gör det för att det är ditt intresse. Jag gjorde det för att uppnå ett betyg och för att det gav CSN-pengar. Men framförallt:
- Ditt ämne är fan så mycket mer spännande än mitt.
Präst - brännkyrka - 1850-talet kontra spännande, exotiska djur som kanske eller kanske inte finns. Vilket är egentligen intressantast?
2009-06-05
KD angriper PP
Idag har Kristdemokraterna gått till samlad attack mot Piratpartiet. Man anklagar oss för att vara enögda. Man gnäller på att man inte vet vad vi kommer att jobba för.
Felaktigt. Det är väldigt tydligt vad vi arbetar för. Om man inte kopplar så pass konkret information som den som finns tydligt angiven på Piratpartiets hemsida - utan de etablerade partiernas ideologiska floskler och valfläsk - så har man väldigt svårt att förstå grundläggande text. Det måste kännas pinsamt.
Så uttalar sig (kd):s ordförande i Nordanstig. Det är så pass korkat att man får lust att skratta.
Jag kan hänga med på att det är svårt för en representant för ett av dagens riksdagspartier att förstå att Piratpartiet inte befinner sig på den sedvanliga höger-vänsterskalan som ägnar sig åt ett eller två hundra år gamla fördelningsfrågor. Problemet med de partierna är att de är så fastlåsta i just den höger-vänsterskalan att det inte finns något utrymme för minsta lilla antydan till nytänkande, eftersom de låsta positionerna trots allt är viktigare än sakfrågorna.
Men om man inte kan förstå att en piratpartist inte är sosse, kristdemokrat, moderat eller sverigedemokrat? Då börjar man ju fundera om personen överhuvudtaget har en normal uppfattningsförmåga. Att man sedan ska blanda in begrepp som "anarki" (när pp deltar i det parlamentariska spelet och vill bygga om lagar, inte skrota dem), "rasism" (var det nu kan komma någonstans ifrån) eller "antidemokrati" (när kd hjälpt till att rösta igenom några av de mest antidemokratiska lagarna i modern tid, som privatpolis och massövervakning, medan Piratpartiet vill stoppa just dessa antidemokratiska lagar) är bara pinsamt.
Pinsamt tydligt att man är så rädd för att förlora sina mandat att man måste hänge sig åt rena personangrepp.
För det är just vad det handlar om. (pp) representerar framtiden. Vi ställer oss utanför den vanliga fördelningspolitiska skalan. Vi låser inte fast oss i de gamla ideologiska skyttegravarna, utan ställer demokrati och framtid mot antidemokrati och reaktion.
Vi håller på att ta oss in i det politiska finrummet, trots att de som sitter där - som vägrar låta några nya barn leka i deras sandlåda - gjort precis tvärtom. De representerar vad som funnits tidigare. De är låsta i höger eller vänster. De, och speciellt då moralistiska kristdemokraterna, köper röster med rädsla vi känner igen från andra sidan Atlanten. Man röstar igenom lagar som står i bjärt kontrast mot grundläggande demokratiska värden.
Ändå håller piraterna på att bli vinnarna. Utan era stora statsfinansierade ekonomier syns vi. Utan att smälla upp valstugor möter vi folket. Utan att få vara med i TV-debatterna vet alla vilka vi är, och folk vet vilka våra kärnfrågor är. Utan era gamla strukturer organiserar vi fler människor än ni någonsin drömt om i frågor som ni inte fattat är viktiga förrän vi lyckats övertyga gamla medier om att tala om det för er.
Och ni håller på att åka ur. Trots att ni har ert partistöd, trots er röstsedelsutläggning, trots er TV-reklam, er klart överdimensionerade plats i den offentliga debatten (om man ser till hur ynkligt små ni håller på att bli), trots era valstugor, trots era gamla byråkratier.
Det skrämmer skiten ur er, och det är därför ni först väljer att ignorera, ända till löjets skimmer lyser på er. Och när ni äntligen låtsas bry ur, gör ni det genom låga personangrepp. Genom att skrika om terrorism, det farliga internet, anarki, rasism och antidemokrati.
Tror ni verkligen att ni kommer att tas på allvar av ungdomen, om ni först klagar på att ungdomen inte engagerar sig för att sedan spotta dem i ansiktet när de gör det?
Tror ni verkligen att ni kan fortsätta stå och stampa på samma fläck när framtiden rusar ifrån er?
Tror ni verkligen att ni kan överleva om ni fortsätter på det här sättet?
Nåja. Vi får väl se på söndag hur väl er skrämselpropaganda och era osakliga personangrepp fungerat. Då får vi se om ni lyckats stanna utvecklingen - eller blivit föredettingar.
(kd) är på väg ut. Vad gör man? Man utser en aktivitetsdag som går ut på att med skrämselhicka och personangrepp anfalla det nya, de som symboliserar alla deras fel och är motsatsen mot alla skäl till att (kd) håller på att självdö.
Det är fegt. Det är desperat. Och det är jävligt tydligt.
Felaktigt. Det är väldigt tydligt vad vi arbetar för. Om man inte kopplar så pass konkret information som den som finns tydligt angiven på Piratpartiets hemsida - utan de etablerade partiernas ideologiska floskler och valfläsk - så har man väldigt svårt att förstå grundläggande text. Det måste kännas pinsamt.
Vet man om de över huvud taget […] var på den politiska skalan de befinner sig? Om man lägger sin röst på Piratpartiet, är det då en röst på en socialdemokrat, kristdemokrat, moderat, sverigedemokrat eller annan? Det är inte många som vet. Är en röst på Piratpartiet kanske en röst för anarki? Rasism? Antidemokrati?
Så uttalar sig (kd):s ordförande i Nordanstig. Det är så pass korkat att man får lust att skratta.
Jag kan hänga med på att det är svårt för en representant för ett av dagens riksdagspartier att förstå att Piratpartiet inte befinner sig på den sedvanliga höger-vänsterskalan som ägnar sig åt ett eller två hundra år gamla fördelningsfrågor. Problemet med de partierna är att de är så fastlåsta i just den höger-vänsterskalan att det inte finns något utrymme för minsta lilla antydan till nytänkande, eftersom de låsta positionerna trots allt är viktigare än sakfrågorna.
Men om man inte kan förstå att en piratpartist inte är sosse, kristdemokrat, moderat eller sverigedemokrat? Då börjar man ju fundera om personen överhuvudtaget har en normal uppfattningsförmåga. Att man sedan ska blanda in begrepp som "anarki" (när pp deltar i det parlamentariska spelet och vill bygga om lagar, inte skrota dem), "rasism" (var det nu kan komma någonstans ifrån) eller "antidemokrati" (när kd hjälpt till att rösta igenom några av de mest antidemokratiska lagarna i modern tid, som privatpolis och massövervakning, medan Piratpartiet vill stoppa just dessa antidemokratiska lagar) är bara pinsamt.
Pinsamt tydligt att man är så rädd för att förlora sina mandat att man måste hänge sig åt rena personangrepp.
För det är just vad det handlar om. (pp) representerar framtiden. Vi ställer oss utanför den vanliga fördelningspolitiska skalan. Vi låser inte fast oss i de gamla ideologiska skyttegravarna, utan ställer demokrati och framtid mot antidemokrati och reaktion.
Vi håller på att ta oss in i det politiska finrummet, trots att de som sitter där - som vägrar låta några nya barn leka i deras sandlåda - gjort precis tvärtom. De representerar vad som funnits tidigare. De är låsta i höger eller vänster. De, och speciellt då moralistiska kristdemokraterna, köper röster med rädsla vi känner igen från andra sidan Atlanten. Man röstar igenom lagar som står i bjärt kontrast mot grundläggande demokratiska värden.
Ändå håller piraterna på att bli vinnarna. Utan era stora statsfinansierade ekonomier syns vi. Utan att smälla upp valstugor möter vi folket. Utan att få vara med i TV-debatterna vet alla vilka vi är, och folk vet vilka våra kärnfrågor är. Utan era gamla strukturer organiserar vi fler människor än ni någonsin drömt om i frågor som ni inte fattat är viktiga förrän vi lyckats övertyga gamla medier om att tala om det för er.
Och ni håller på att åka ur. Trots att ni har ert partistöd, trots er röstsedelsutläggning, trots er TV-reklam, er klart överdimensionerade plats i den offentliga debatten (om man ser till hur ynkligt små ni håller på att bli), trots era valstugor, trots era gamla byråkratier.
Det skrämmer skiten ur er, och det är därför ni först väljer att ignorera, ända till löjets skimmer lyser på er. Och när ni äntligen låtsas bry ur, gör ni det genom låga personangrepp. Genom att skrika om terrorism, det farliga internet, anarki, rasism och antidemokrati.
Tror ni verkligen att ni kommer att tas på allvar av ungdomen, om ni först klagar på att ungdomen inte engagerar sig för att sedan spotta dem i ansiktet när de gör det?
Tror ni verkligen att ni kan fortsätta stå och stampa på samma fläck när framtiden rusar ifrån er?
Tror ni verkligen att ni kan överleva om ni fortsätter på det här sättet?
Nåja. Vi får väl se på söndag hur väl er skrämselpropaganda och era osakliga personangrepp fungerat. Då får vi se om ni lyckats stanna utvecklingen - eller blivit föredettingar.
(kd) är på väg ut. Vad gör man? Man utser en aktivitetsdag som går ut på att med skrämselhicka och personangrepp anfalla det nya, de som symboliserar alla deras fel och är motsatsen mot alla skäl till att (kd) håller på att självdö.
Det är fegt. Det är desperat. Och det är jävligt tydligt.
2009-05-20
Jävutredare jävig?
Nu tycker ju inte jag att man ska dra på så stora växlar över hovrättsdomarens eventuella jäv. I alla fall ingenting att hetsa upp sig över allt för mycket.
Men när det visar sig att personen som ska utreda om den första domaren har varit jävig OCKSÅ har varit med i samma förening, då börjar det hela få ett tydligt löjets skimmer. Nu måste väl snart hela världen sitta och skratta åt den här farsen som aldrig tar slut.
Medan vi pirater lutar oss tillbaka med vår rom och säger... vad var det vi sa? Kan de inte bara ta och lägga ner hela grejen, det måste ju vara pinsamt för alla inblandade vid det här laget.
Men när det visar sig att personen som ska utreda om den första domaren har varit jävig OCKSÅ har varit med i samma förening, då börjar det hela få ett tydligt löjets skimmer. Nu måste väl snart hela världen sitta och skratta åt den här farsen som aldrig tar slut.
Medan vi pirater lutar oss tillbaka med vår rom och säger... vad var det vi sa? Kan de inte bara ta och lägga ner hela grejen, det måste ju vara pinsamt för alla inblandade vid det här laget.
När medborgare blir konsumenter - och sedan varor
Saxat från PP:s forum:
Någon mer som inser det bizarra i detta?
För det första att man inte ens problematiserar Personuppgiftslagen överhuvudtaget.
Och:
"Typexemplet är en detaljhandelskoncern där stora mängder varor säljs i många butiker spridda över stora områden. I ett datalager samlas då löpande försäljningssiffror över varuslag, priser, försäljningstidpunkter, försäljningsplatser osv. Centralt analyseras vilka varor som sålt bra och dåligt i olika butikslägen, vilka priser som fungerat bra etc.. Det är förstås så att insamlingen av data från lokal nivå till det centrala datalagret sker automatiserat; manuell insamling medför uppenbara felkällor och risk för att informationen inte blir komplett. […] Utvecklingen av gemensamma system, och då inte bara tekniska system, har en tendens att gå trögt i den offentliga sektorn. Myndighetsgränser och sektorisering gör sig påmind också i detta sammanhang. Idén om en Statistisk InsamlingsCentral kräver att vi lösgör oss från dessa synsätt och betraktar den offentliga sektorn som en koncern; därigenom kan datalagertanken tillämpas analogt med hur den vanligen används som i exemplet ovan."
Smaka på den! Via en Statistisk InsamlingsCentral (bara hör hur det låter!) ska vi inte ens längre vara behandlade som kunder, utan rent av som varor - objekt som kvantifieras och kvalificeras och registerförs på bästa möjliga sätt.
Och det värsta av allt är att detta helt pågått i det tysta, utan någon som helst uppmärksamhet någonstans ifrån.
Vi måste resa helvetet runt denna Statistiska Insamlingscentral, innan vi lever i ett korporativt kontrollsamhälle av än värre natur än vad ens vi Piratpartiet kunnat föreställa oss i våra värsta mardrömmar. Här är det inte fråga om vad en elak framtida regim kan ha för teknik på plats - utan hur vilken som helst framtida regering helt sonika håller på att förvandlas till ovan nämna elaka regim.
Följande sker utan att uppmärksammas i media:
I Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) föreslår man en förändrad statlig styrning av kommunsektorn där uppföljning och utvärdering ska bli ett allt viktigare inslag i relationen mellan staten och kommunerna. Med hänvisning till detta tillsatte Regeringen 2007 en utredning som presenterades för ett par månader sedan, mars 2009.
Märkligt nog har denna utredning "Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning" (SOU 2009:25) (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/121776) inte diskuterats i offentligheten, trots att den bör ha ett stort allmänintresse. Sammanfattningsvis vill utredaren se stat/kommun/landsting som en koncern där data kan samköras utifrån gemensam plattform, system och terminologi för att underlätta styrning och uppföljning.
Någon mer som inser det bizarra i detta?
För det första att man inte ens problematiserar Personuppgiftslagen överhuvudtaget.
Och:
"Typexemplet är en detaljhandelskoncern där stora mängder varor säljs i många butiker spridda över stora områden. I ett datalager samlas då löpande försäljningssiffror över varuslag, priser, försäljningstidpunkter, försäljningsplatser osv. Centralt analyseras vilka varor som sålt bra och dåligt i olika butikslägen, vilka priser som fungerat bra etc.. Det är förstås så att insamlingen av data från lokal nivå till det centrala datalagret sker automatiserat; manuell insamling medför uppenbara felkällor och risk för att informationen inte blir komplett. […] Utvecklingen av gemensamma system, och då inte bara tekniska system, har en tendens att gå trögt i den offentliga sektorn. Myndighetsgränser och sektorisering gör sig påmind också i detta sammanhang. Idén om en Statistisk InsamlingsCentral kräver att vi lösgör oss från dessa synsätt och betraktar den offentliga sektorn som en koncern; därigenom kan datalagertanken tillämpas analogt med hur den vanligen används som i exemplet ovan."
Smaka på den! Via en Statistisk InsamlingsCentral (bara hör hur det låter!) ska vi inte ens längre vara behandlade som kunder, utan rent av som varor - objekt som kvantifieras och kvalificeras och registerförs på bästa möjliga sätt.
Och det värsta av allt är att detta helt pågått i det tysta, utan någon som helst uppmärksamhet någonstans ifrån.
Vi måste resa helvetet runt denna Statistiska Insamlingscentral, innan vi lever i ett korporativt kontrollsamhälle av än värre natur än vad ens vi Piratpartiet kunnat föreställa oss i våra värsta mardrömmar. Här är det inte fråga om vad en elak framtida regim kan ha för teknik på plats - utan hur vilken som helst framtida regering helt sonika håller på att förvandlas till ovan nämna elaka regim.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)