2007-09-01

Dags för ideologisk strid på Skarpnäcks Folkhögskola?

Då var det dags att bråka lite i skolan igen då.

Vi ska ha media som tema. Vår kära 68-vänsterlärare ("alla medier är väldigt ensidigt på Israels sida / nu finns det judar som beter sig precis som nazister")  ska lära oss att inte låta oss lura av media - de är alla kapitalister med marknadsföringsagenda. För att uppnå detta har hon gett oss boken Välkommen Till Dramafabriken, med Dan Josefsson som redaktör och andra ETC-profiler som skribenter, till kurslitteratur.

Boken vill slå hål på myten om objektivitet, och oavsett ord, så gör man ett gott jobb, genom att vara så löjligt vinklad att det nästan är pinsamt.

Bland annat så gör man redan invigningsvis reklam för Den Offentliga Lögnen av Bengt Nerman på Journalisthögskolan, genom att försöka få den att framstå som... objektiv. Den är den hårdaste skildringen av hur svensk media alltid går kapitalisternas ärenden, och har därför tigits ihjäl av borgarna, och så vidare. Och hur objektiv är man då?

Nerman:

Men nu har ju socialdemokratin släppa allt det där [idékampen och idédebatten - min anm], och däri ligger den socialdemokratiska katastrofen. Man har ingen idé i botten utom att man ska förvalta detta kapitalistiska samhälle, och samtidigt se till att man håller kontakt med de många, många människorna så att de ska tro på att detta är det bästa som sker. [...] Vi var ju den enda högskolan i Sverige som blev ockuperad av eleverna. Lärarna utestängdes och det utgick ett påbud om att endast Internationalen eller möjligen Arbetets söner fick användas som pausmusik när man gjorde radioprogram. Men det var mest på skoj.


Hela inledningskapitlet går mer eller mindre ut på att Nerman kommer med liknande reflektioner och kapar hela media-Sverige för att vara den onda kapitalismens lakejer, medan Josefsson driver på och klappar händerna, och emellanåt skildrar Josefsson hur han mellan samtalen kommer på exempel ur "verkligheten" som visar hur rätt Nerman har på varje punkt.

Detta är en debattbok, det är legitima åsikter, en del håller jag med om, och Josefsson gör ju knappast någon hemlighet av vart han står någonstans, och namnen på skribenterna talar för sig själva. Liksom att det är Ordfront Förlag som gett ut boken.

Men samtidigt som Josefsson vill avliva myten om den objektiva journalisten, så beskriver han i förordet boken såhär:

Man kan därmed se boken som en provkarta på vad även andra medier kunde ha fyllts med om journalisterna varit lite modigare.


Han gör alltså anspråk på objektivitet, samtidigt som han är lika objektiv som Per Ahlmark, fast från ett vänsterperspektiv.

Jag är lite nervös över att vi ska använda detta som lärobok i mediekunskap på skolan. Men å andra sidan har ju representanter från lärarkåren på Skarpnäcks Folkhögskola bett oss i Elevrådet att ställa oss bakom en intressegrupp som ska utöka skolans samarbete med Demokratiakademin - som också sorterar under Ordfront. Så egentligen borde jag väl inte vara särskilt överraskad. Att vi använder en kursbok som hyllar Nerman, som tidigare arbetade på Folkuniversitetet, som har samma huvudman som Skn Fhsk är ju inte att förvånas över, bara för att göra nätverket lite bredare. :)

Och nästa vecka ska vi visst utöka vår lista av kurslitteratur med Naomi Kleins "No Logo". Håhåjaja.

Tillagt långt senare:
Tidigare namngav jag läraren i texten. Efter påpekande från kommentar nedan, så har jag insett att detta var onödigt och fult. Om läraren ifråga har sett detta, vill jag be om ursäkt, och hoppas att ingen skada skett. Om någon annan som känner läraren ifråga sätt det, vill jag åtminstone påpeka att hon de facto är en av de bästa lärare jag någonsin haft, och en av de bästa lärare man kan få i ämnet Media. Det var naturligtvis inte henne jag ville ge mig på, utan valet av kurslitteratur.

2 kommentarer:

olivia sa...

Varför namnge en lärare?

Mathias Hellsten sa...

Du har naturligtvis helt rätt. Jag borde faktiskt skämmas, och ändrar detta omedelbart. :/