Boxbreaker

Om de grumliga underströmningarna som inte finns

2010-08-07T00:46:00.003+02:00

Jag läste en intressant postning om senaste tidens snack om Piratpariet och barnporr på en blogg som drivs av en person som kallar sig Thomas. Den innehöll en del intressanta och relevanta frågeställningar, men också frågor jag känner behöver besvaras, och en hel del antydningar, felaktiga sakpåståenden och direkta anklagelser mot Piratpartiet som ger mig en väldigt besk smak i munnen.

Det bör påpekas för de som inte är närmare bekanta med mig att jag faktiskt är medlem och tidigare rätt aktiv aktivist i Piratpartiet - och det bör man alltså ha i åtanke när man läser detta svar på Thomas blogg-inlägg. Detta är alltså ett försvar för Piratpartiet, men INTE för Ricks uttalanden den senaste tiden.

Angående Piratpartiet och The Pirate Bay - några rättelser
För det första vill jag noggrant understryka faran i att sätta direkta likhetstecken mellan the Pirate Bay och Piratpartiet. tPB är inte, repeterar inte, Piratpartiets "moderorganisation" på något sätt överhuvudtaget. Så vitt jag vet är ingen av personerna som varit inblandade i tPB sympatisörer av Piratpartiet, och ingen medlem i Piratpartiet har varit direkt inblandat i tPB överhuvudtaget. Däremot har de, förutom namnet, det gemensamt att man hör hemma inom, brett uttryckt, något av samma intresseområde. Men i så fall skulle World Wide Web Consortium vara "moderorganisation" åt samtliga webhotell, och Trafiksäkerhetsverket skulle vara moderorganisation åt SAAB och Volvo. Det är naturligtvis orimligt.

Med andra ord, huruvida the Pirate Bay har "tjänat miljoner" på annonsutrymme till företag som säljer sex med småtjejer, vilket i sig återstår att bevisa (och detta är ett av dessa sakpåståenden jag hävdar inte stämmer) - personligen tycker jag att det påståendet är uppåt väggarna - så har detta ingenting överhuvudtaget med Piratpartiet att göra.

För övrigt är det också ett direkt sakfel att the Pirate Bay har varit extremt liberala med att tillhandaha barnporr. För det första är det den gamla vanliga faktorn att the Pirate Bay inte tillhandahåller någonting, utan länkar till ställen där det finns, och för det andra är just barnpornografi det the Pirate Bay direkt har hjälpt polisen med att komma till bukt med. Med andra ord: det är just barnporr, framför allt annat, som the Pirate Bay har haft minst liberal inställning till.

Skrämmande antydningar
Sedan vidare till ett skrämmande påstående, dessa antydningar om denna "mörkare sida" som Thomas tar upp. Att det finns en underström på bloggar, inlägg och kommentarer där det finns förståelse, ursäktande och accepterande för barnporr och barnsex.

Detta är ett barockt uttalande, och jag uppmanar Thomas att visa upp vart dessa blogg-inlägg och kommentarer från pirater överlag finns. Och framförallt, vart har personer Thomas vet är medlemmar i eller representanter för Piratpartiet skrivit sådana blogg-inlägg och kommentarer? Jag har aldrig sett något sådant personligen, men det är en fruktansvärt allvarlig anklagelse att kasta ur sig och jag vill gärna ha det verifierat vart det förekommer i så fall, såvida det inte är ett direkt påhitt.

Naturligtvis lär det väl finnas pedofiler bland piratpartister, precis som det finns bland socialdemokrater eller moderater. Men att detta skulle innebära att det finns någon slags "underström" av detta bland just piratpartister är en väldigt allvarlig anklagelse.

Thomas ställer däremot den relevanta och intressanta frågan om det inte finns viktigare och intressantare sakfrågor än just barnporr att gå till val på, frågor där man kan vinna röster istället för att förlora dem

Barnporr är inte Piratpartiets stora valfråga
Detta håller jag helt och hållet med om. Men detta är inte Piratpartiets stora profilfråga i valet, och definitivt inte den stora profilfråga Piratpartiet går till val på.
Det är en del av en punkt i det så kallade sjökortet, eller valprogrammet. Nu råkade den här frågan komma upp i media, och även om jag håller med om att det hela är rätt skandalöst, så dök det inte upp för att bli en profilfråga, utan för att media av förståeliga skäl valde att slå på stora trumman. Även om frågan om barnpornografi är en fråga med viss tyngd och betydelse så finns det saker PP håller för viktigare.

Anledningen till att det dykt upp är att det varit en del rabalder om en seriesamlare som har åkt dit för barnporrbrott för att ha haft tecknade bilder som i vissa fall säljs helt öppet, knappast är att anse som pornografiska om man inte bestämt sig för att de ska vara det och som inte är förbjudna någon annan stans i världen. Det Piratpartiet, och flera andra, har velat ha upp till debatt är tre saker:

1: Att det i ett större samhällsperspektiv är skrämmande att så pass mycket övervakning och tillbakadragande av grundläggande rättigheter sker och motiveras med de två röda skynkena "terrorism" och "barnporr", vilket är de två saker man använder för att driva igenom vilka lagar som helst.

2: Att tecknade kanske inte bör anses vara straffbara, eftersom det ligger skrämmande nära tankebrott.

3: Att barnporrlagen, så som den ser ut idag, inte bara misslyckas med att uppnå sitt syfte, utan också är direkt samhällsfarlig. Den bör ändras.

Sedan att Rick uttalade sig väldigt klantigt är beklagligt och potentiellt katastrofalt för Piratpartiet i längden, precis som du skriver. Men jag har svårt att tro att Piratpartiet skulle vilja legalisera barnporr som sådan, oavsett vad Rick har eller inte har sagt.

Bodström kallar FRA för fuskbygge

2010-01-21T11:23:00.006+01:00

På sin blogg "Bodströmsamhället" går förre justitieministern till angrepp mot FRA.

"Inte en enda utredning för att införa vår mest integritetskränkande lagstiftning någonsin.
Det leder oss fram till en sak: FRA-lagen är historiens största fuskbygge!"

Det är bara att konstatera att Bodström har rätt i sak. FRA-lagen är ett fuskbygge, och det finns mängder av punkter på vilket dess införande är i bästa fall suspekt och i värsta fall skandalöst ur ett demokratiskt perspektiv.

Men inte nog med det: det är ett avsteg från grundläggande demokratiska principer som på några år raserade ett par hundra år av demokratiarbete, och som får många, däribland undertecknad, att fundera över huruvida tal om det demokratiska Sverige bara är bombastiskt skryt eller inte.

Men framförallt är det ironiskt att det är Bodström som kallar FRA-lagen för fuskbygge. Det är trots allt ha själv som gett namn åt vår tids mest använda omskrivning av Orwells totalitära samhälle. Måhända hade han velat införa tankepolis och totalövervakning under mer ordnade former?

Bara för att han inte satt i regeringen när lagen klubbades igenom under kuppartade former innebär det inte någon slags immunitet, när andan i lagen faktiskt är densamma som han själv anfäktat under åratal.

Dagens tips: Kryptozoologi

2010-01-07T16:23:00.003+01:00

Jag skulle vilja passa på att ta upp och tipsa om en intressant sida, Kryptozoologi, som handlar om precis det titeln förklarar.

Anledningarna till detta är två:

Den drivs av en god vän till mig, Yvonne, och att jag därför är blatant partisk till hennes fördel av personliga skäl. När mina vänner gör någonting ambitiöst eller något de brinner för pushar jag gärna för saken och ger det mitt stöd.
Att klargöra min egen ståndpunkt över sidan och ämnet.

Sidans syfte är att publicera "nyheter och gamla artiklar om kryptozoologi", som av Yvonne definieras som "läran om dolda/okända djur".

Wikipedia har följande att säga om ämnet:

Cryptozoology (from Greek κρυπτός, kryptos, "hidden" + zoology; literally, "study of hidden animals") refers to the search for animals which are considered to be legendary or otherwise nonexistent by mainstream biology. This includes looking for living examples of animals which are extinct, such as dinosaurs; animals whose existence lacks physical support but which appear in myths, legends, or are reported, such as Bigfoot and el Chupacabra;[1] and wild animals dramatically outside of their normal geographic ranges, such as phantom cats or "ABC"s (an acronym commonly used by cryptozoologists that stands for Alien Big Cats).

Kryptozoologin är starkt kritiserad inom det vi kan kalla "konventionell zoologi", det vill säga det vi får lära oss i skolan. En smula föraktfullt kallas den för "pseudovetenskaplig", eftersom, återigen via engelska Wikipedia, den inte nödvändigtvis följer den vetenskapliga metoden, men också för att den lägger ner avsevärd möda på att studera varelser som den etablerade forskningsvärlden inte är säkra på har existerat - eller snarare, och det nog vanligare, är rätt säkra på att de inte har existerat.

Jag tänker återkomma till frågan om den vetenskapliga metoden längre ner för att nu koncentrera mig på den senare delen av denna kritik. Det finns alltså de som anser att kryptozoologin är pseudovetenskaplig därför att den lägger möda på saker som man inte vet existerar.

Men vän av ordning kan ju ganska snabbt kontra med att alla nya upptäckter är upptäckter av saker som man inte vet existerar - ända tills någon lyckats bevisa att det faktiskt existerar. Således var ju saker som gravitation, bakterier och bergsgorillor någonting man inte visste existerade innan någon faktiskt upptäckte dessa saker och begrepp. Och det är väl ingen idag som faktiskt ifrågasätter dessa ting, och dess självklara plats inom fysik och biologi?

Frågan är väl snarare - hur förhåller sig den enskilda kryptozoologen till fakta, hur ställer han eller hon sig till resultat man kommer fram till, eller resultat man inte kommer fram till? Om kryptozoologen till exempel skulle undersöka begreppet Bigfoot, och det framkom odiskutabla bevis om Bigfoots icke-existens, skulle kryptozoologen acceptera detta? Om svaret är "ja" förhåller sig knappast denna enskilda kryptozoolog annorlunda till den vetenskapliga metoden och traditionen än en konventionell zoolog. Om svaret är "nej" är personens inställning knappast "pseudo-vetenskaplig", utan snarare ovetenskaplig. Men det säger ju ingenting om huruvida kryptozoologer i allmänhet är vetenskapliga eller ej.

Det kommer alltså an på den enskilda utövaren av en disciplin, vad man nu kan tänkas tycka om den.

Jag tillhör den tråkiga skaran som inte tror på UFO:n, Bigfoot eller den Förskräcklige Snömannen, även om jag uppskattar myterna som något som berikar kultur och fantasi. Men det obeaktat ser jag ett potentiellt omistligt värde i det kryptozoologerna ägnar sig åt.

Först och främst är det deras ensak. Om de vill tro på vad de nu vill tro på så är det problematiskt att den etablerade forskarvärlden agerar definitionsmakare och fastställer diskursen när man gör det på ett rätt nedlåtande sätt. Det är litet dålig smak, kan jag tycka.

Vidare kan kryptozoologin ha en hel del att komma med. Man kan bevisa vissa sakers icke-existens, och gör det ganska ofta - kryptozoologerna är emellanåt minst lika hårda mot sina egna maximer och teser som vilken vetenskapsman som helst. Man kan också rent av hitta ett och annat intressant, som kvastfeningar, Hoan Kiem-sköldpaddor och bergsgorillan (som troddes vara en myt ända fram till 1902). Då övergår ju det man hittat från att vara ett kryptozoologiskt fenomen till att vara ett faktiskt zoologiskt fenomen, och då har man bidragit till något.

Men framförallt vill jag nog säga: om du verkligen tror på någonting, så se till att arbeta för det. Man ska inte låta bli att undersöka någonting, bara för att några perukklädda herrar (och nuförtiden också damer) säger att det är omöjligt. Det är ganska mycket saker som vi idag ser som självklara som inte skulle vara möjligt om alla överger sina "omöjliga projekt".

Så till min kryptozoologiska vän Yvonne: "You go girl!" Du är minst lika smart som någon annan jag känner, och jag litar kallt på din förmåga att tänka vetenskapligt när det behövs. Därför är det skönt att du undersöker saker som andra inte undersöker. Hur kul - eller nyttigt - vore det om alla människor forskade på exakt samma ämne?

Förra terminen undersökte jag prästens roll i Brännkyrka sockenstämma under ett par år på 1850-talet. Förutom att jag inte kom fram till någonting som dög till ens en B-uppsats på Stockholms Universitet (är jag pseudovetenskaplig då), och därför får börja om från början den här terminen, så finns det två viktiga skillnader mellan vad du gör och vad jag gör:

Du gör det för att det är ditt intresse. Jag gjorde det för att uppnå ett betyg och för att det gav CSN-pengar. Men framförallt:
Ditt ämne är fan så mycket mer spännande än mitt.

Präst - brännkyrka - 1850-talet kontra spännande, exotiska djur som kanske eller kanske inte finns. Vilket är egentligen intressantast?

KD angriper PP

2009-06-05T13:23:00.003+02:00

Idag har Kristdemokraterna gått till samlad attack mot Piratpartiet. Man anklagar oss för att vara enögda. Man gnäller på att man inte vet vad vi kommer att jobba för.

Felaktigt. Det är väldigt tydligt vad vi arbetar för. Om man inte kopplar så pass konkret information som den som finns tydligt angiven på Piratpartiets hemsida - utan de etablerade partiernas ideologiska floskler och valfläsk - så har man väldigt svårt att förstå grundläggande text. Det måste kännas pinsamt.

Vet man om de över huvud taget […] var på den politiska skalan de befinner sig? Om man lägger sin röst på Piratpartiet, är det då en röst på en socialdemokrat, kristdemokrat, moderat, sverigedemokrat eller annan? Det är inte många som vet. Är en röst på Piratpartiet kanske en röst för anarki? Rasism? Antidemokrati?

Så uttalar sig (kd):s ordförande i Nordanstig. Det är så pass korkat att man får lust att skratta.

Jag kan hänga med på att det är svårt för en representant för ett av dagens riksdagspartier att förstå att Piratpartiet inte befinner sig på den sedvanliga höger-vänsterskalan som ägnar sig åt ett eller två hundra år gamla fördelningsfrågor. Problemet med de partierna är att de är så fastlåsta i just den höger-vänsterskalan att det inte finns något utrymme för minsta lilla antydan till nytänkande, eftersom de låsta positionerna trots allt är viktigare än sakfrågorna.

Men om man inte kan förstå att en piratpartist inte är sosse, kristdemokrat, moderat eller sverigedemokrat? Då börjar man ju fundera om personen överhuvudtaget har en normal uppfattningsförmåga. Att man sedan ska blanda in begrepp som "anarki" (när pp deltar i det parlamentariska spelet och vill bygga om lagar, inte skrota dem), "rasism" (var det nu kan komma någonstans ifrån) eller "antidemokrati" (när kd hjälpt till att rösta igenom några av de mest antidemokratiska lagarna i modern tid, som privatpolis och massövervakning, medan Piratpartiet vill stoppa just dessa antidemokratiska lagar) är bara pinsamt.

Pinsamt tydligt att man är så rädd för att förlora sina mandat att man måste hänge sig åt rena personangrepp.

För det är just vad det handlar om. (pp) representerar framtiden. Vi ställer oss utanför den vanliga fördelningspolitiska skalan. Vi låser inte fast oss i de gamla ideologiska skyttegravarna, utan ställer demokrati och framtid mot antidemokrati och reaktion.

Vi håller på att ta oss in i det politiska finrummet, trots att de som sitter där - som vägrar låta några nya barn leka i deras sandlåda - gjort precis tvärtom. De representerar vad som funnits tidigare. De är låsta i höger eller vänster. De, och speciellt då moralistiska kristdemokraterna, köper röster med rädsla vi känner igen från andra sidan Atlanten. Man röstar igenom lagar som står i bjärt kontrast mot grundläggande demokratiska värden.

Ändå håller piraterna på att bli vinnarna. Utan era stora statsfinansierade ekonomier syns vi. Utan att smälla upp valstugor möter vi folket. Utan att få vara med i TV-debatterna vet alla vilka vi är, och folk vet vilka våra kärnfrågor är. Utan era gamla strukturer organiserar vi fler människor än ni någonsin drömt om i frågor som ni inte fattat är viktiga förrän vi lyckats övertyga gamla medier om att tala om det för er.

Och ni håller på att åka ur. Trots att ni har ert partistöd, trots er röstsedelsutläggning, trots er TV-reklam, er klart överdimensionerade plats i den offentliga debatten (om man ser till hur ynkligt små ni håller på att bli), trots era valstugor, trots era gamla byråkratier.

Det skrämmer skiten ur er, och det är därför ni först väljer att ignorera, ända till löjets skimmer lyser på er. Och när ni äntligen låtsas bry ur, gör ni det genom låga personangrepp. Genom att skrika om terrorism, det farliga internet, anarki, rasism och antidemokrati.

Tror ni verkligen att ni kommer att tas på allvar av ungdomen, om ni först klagar på att ungdomen inte engagerar sig för att sedan spotta dem i ansiktet när de gör det?

Tror ni verkligen att ni kan fortsätta stå och stampa på samma fläck när framtiden rusar ifrån er?

Tror ni verkligen att ni kan överleva om ni fortsätter på det här sättet?

Nåja. Vi får väl se på söndag hur väl er skrämselpropaganda och era osakliga personangrepp fungerat. Då får vi se om ni lyckats stanna utvecklingen - eller blivit föredettingar.

(kd) är på väg ut. Vad gör man? Man utser en aktivitetsdag som går ut på att med skrämselhicka och personangrepp anfalla det nya, de som symboliserar alla deras fel och är motsatsen mot alla skäl till att (kd) håller på att självdö.

Det är fegt. Det är desperat. Och det är jävligt tydligt.

Jävutredare jävig?

2009-05-20T17:02:00.003+02:00

Nu tycker ju inte jag att man ska dra på så stora växlar över hovrättsdomarens eventuella jäv. I alla fall ingenting att hetsa upp sig över allt för mycket.

Men när det visar sig att personen som ska utreda om den första domaren har varit jävig OCKSÅ har varit med i samma förening, då börjar det hela få ett tydligt löjets skimmer. Nu måste väl snart hela världen sitta och skratta åt den här farsen som aldrig tar slut.

Medan vi pirater lutar oss tillbaka med vår rom och säger... vad var det vi sa? Kan de inte bara ta och lägga ner hela grejen, det måste ju vara pinsamt för alla inblandade vid det här laget.

När medborgare blir konsumenter - och sedan varor

2009-05-20T01:43:00.001+02:00

Saxat från PP:s forum:

Följande sker utan att uppmärksammas i media:

I Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) föreslår man en förändrad statlig styrning av kommunsektorn där uppföljning och utvärdering ska bli ett allt viktigare inslag i relationen mellan staten och kommunerna. Med hänvisning till detta tillsatte Regeringen 2007 en utredning som presenterades för ett par månader sedan, mars 2009.

Märkligt nog har denna utredning "Samordnad kommunstatistik för styrning och uppföljning" (SOU 2009:25) (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/121776) inte diskuterats i offentligheten, trots att den bör ha ett stort allmänintresse. Sammanfattningsvis vill utredaren se stat/kommun/landsting som en koncern där data kan samköras utifrån gemensam plattform, system och terminologi för att underlätta styrning och uppföljning.

Någon mer som inser det bizarra i detta?

För det första att man inte ens problematiserar Personuppgiftslagen överhuvudtaget.

Och:

"Typexemplet är en detaljhandelskoncern där stora mängder varor säljs i många butiker spridda över stora områden. I ett datalager samlas då löpande försäljningssiffror över varuslag, priser, försäljningstidpunkter, försäljningsplatser osv. Centralt analyseras vilka varor som sålt bra och dåligt i olika butikslägen, vilka priser som fungerat bra etc.. Det är förstås så att insamlingen av data från lokal nivå till det centrala datalagret sker automatiserat; manuell insamling medför uppenbara felkällor och risk för att informationen inte blir komplett. […] Utvecklingen av gemensamma system, och då inte bara tekniska system, har en tendens att gå trögt i den offentliga sektorn. Myndighetsgränser och sektorisering gör sig påmind också i detta sammanhang. Idén om en Statistisk InsamlingsCentral kräver att vi lösgör oss från dessa synsätt och betraktar den offentliga sektorn som en koncern; därigenom kan datalagertanken tillämpas analogt med hur den vanligen används som i exemplet ovan."

Smaka på den! Via en Statistisk InsamlingsCentral (bara hör hur det låter!) ska vi inte ens längre vara behandlade som kunder, utan rent av som varor - objekt som kvantifieras och kvalificeras och registerförs på bästa möjliga sätt.

Och det värsta av allt är att detta helt pågått i det tysta, utan någon som helst uppmärksamhet någonstans ifrån.

Vi måste resa helvetet runt denna Statistiska Insamlingscentral, innan vi lever i ett korporativt kontrollsamhälle av än värre natur än vad ens vi Piratpartiet kunnat föreställa oss i våra värsta mardrömmar. Här är det inte fråga om vad en elak framtida regim kan ha för teknik på plats - utan hur vilken som helst framtida regering helt sonika håller på att förvandlas till ovan nämna elaka regim.

Ny TPB-domare också jävig

2009-05-19T11:54:00.001+02:00

Det tycks vara omöjligt att hitta en domare som INTE är partisk när det gäller Pirate Bay.

Hovrättsrådet Ulrika Ihrfeldt ska leda förhandlingarna i Svea Hovrätt om Pirate Bay. Hon har också varit medlem av Svenska Föreningen för Upphovsrätt.

Ska det vara så jävla svårt att hitta en domare som inte ÄR eller HAR varit medlem i grupper som står som de åtalades öppet uttalade motståndare? Är det verkligen så svårt att hitta en domare där det inte kan uppstå någon misstanke om jäv?

Även om hon inte varit medlem på fem år, det får inte finnas ens en misstanke om jäv.

Pirate Bay-tillslaget kom till efter påstådda hot om handelssanktioner av USA, beordrade av en åklagare som själv hävdat att det inte finns något att åtala för, och med misstänkt ministerstyre inblandat. En av poliserna med ansvar för utredningen tog tjänsteledigt för ett glassjobb hos en av parterna i målet. En nämndeman blir bortkopplad på grund av jävsmisstankar. Sedan visar det sig att domaren har exakt samma jävsmisstankar. Och nu visar det sig att också hovrättsdomaren har samma jävsmisstankar mot sig.

Det var trevligt att bo i ett land där man hade förtroende för rättsapparaten. Tyvärr får jag meddela att så inte längre är fallet. Svensk rättssäkerhet har under de senaste åren mer och mer visat sig vara ett stort, fett skämt.

Därför är jag piratpartist

2009-04-28T15:44:00.003+02:00

Jag har haft ett politiskt engagemang sedan länge - ja, i stort sett sedan jag började i högstadiet.

Jag hade det relativt gott hemma i det radhus mina föräldrar byggde strax efter jag föddes - de hade jobbat upp sig en bit, sparat och haft sig för att ha råd, och jag växte mer eller mindre upp där på bygget, som var en stor familjehappening. Alla var med. Så jag har ingen anledning att klaga på min knappa barndom.

Däremot var orättvisor någonting jag hade svårt att tåla, redan som liten. Mina två favorithistorier som liten var Robin Hood (i Disney's tappning, skall erkännas) och Bröderna Lejonhjärta. I båda fallen var jag fascinerad över hur huvudrollsinnehavarna bekämpade tyranner.

Ungefär samtidigt som jag började högstadiet upptäckte jag sambandet mellan samhälle, rättvisor och orättvisor, att det ena följde av det andra. Kort sagt började jag bli politiskt medveten. Och jag blev det åt vänster.

Jag hamnade sedermera i den vänsterorganisation som kom att utvecklas till Rättvisepartiet Socialisterna, och det var mycket där jag fick min politiska skolning, så till vida att jag lärde mig om organisationsstrider, falangbildning, medlemsvärvning, demokratisk ordning och så vidare. Med andra ord, alla politiska grundfärdigheter.

Erkännas bör väl att jag också i ärlighetens namn grundmurade ett visst marxistiskt medvetande där - det här med att samhället utvecklar sig utefter materiella förutsättningar är fortfarande något jag bestämt hävdar.

Nåväl, när jag var klar i RS, följde en period i Syndikalistiska Ungdomsförbundet. Man kan med andra ord minst sagt säga att jag radikaliserades där någonstans runt 16-års-åldern, vilket kanske hör åldern till. Min tid som syndikalist blev kort, men jag lärde mig något om att tänka utanför lådan och inte vara allt för insnöad i partistrukturer - att politik är något som händer ute i samhället, hela tiden, mellan människor.

Sedan många år är jag också ytterst intresserad av teknologi. Jag var tillräckligt gammal för att se internet dimpa ner i våra liv där på 90-talet. Relativt tidigt var jag och pulade med HTML och gjorde hemsidor i högstadiet - det var på den tiden Mosaic var kung och Netscape började dyka upp som efterföljare. Sedan dess har intresset fortgått, och även om jag inte tillägnat mig några mästerliga kunskaper i tekniskt hänseende måste jag väl ändå skryta med att jag åtminstone insåg nätets potential innan jag egentligen hade tillgång till det själv.

Så här har vi egentligen de fyra grundbultarna till mitt politiska engagemang:

Rättspatos
Vänsterursprung
Politik på gatan
Tekniskt intresse

Jag är väl inte någon alfa-nörd, enligt några mått mätt. Inte heller är det fildelning som varit anledningen till att jag valt det parti jag valde.

Jag började inse någon gång i mitten av det här decenniet, att vi hade kommit så långt, och faktiskt kommit ifrån det gamla industriella samhället. Gamla konventioner och sanningar gällde inte. Västvärlden, och faktiskt världen i stort, hade uppdaterats, för att använda ett techno-fetischistiskt uttryckssätt.

Men det fanns de som ville sätta halt på denna utveckling, representanter för gamla strukturer som såg sin sandlåda hotas av nya kullar barn, samtidigt som de själva kanske började bli för gamla och för trista för att stanna kvar själva. De ville sätta halt, de ville begränsa och låsa in, precis som tidigare generationer velat göra mot dem och deras nya värld - som människor utan framgång försökt göra sedan vi för första gången klättrade ner från träden.

Och samtidigt började "Kriget mot terrorismen" och rädslan för kriminella gäng man inte riktigt förstod och inte visste hur man skulle hantera ta sig rätt skrämmande uttryck.

Bara ett par år efter att man gjort en jätteutredning av IB-affären och kommit till den slutsatsen att det svenska samhället aldrig mer skulle övervaka och registrera sina medborgare, så började man stifta nya lagar för att övervaka och registrera som aldrig förr. Förklaringen till varför detta var nödvändigt var just terrorismen och den organiserade brottsligheten, trots att vem som helst inser att det är just dessa grupper som var beroende av att kunna ta sig runt kontrollpunkter.

Frågan uppstod ifall denna utveckling, för övervakning och mot den tekniska utvecklingen, var resultatet av någon illasinnad konspiration eller ett utslag av oförstånd.

Jag har alltid varit en varm anhängare av att människor i grund och botten oftast (men inte alltid) styrs av goda intentioner. Folk har sina politiska uppfattningar i regel för att man på fullt allvar tror på det rätta i sina idéer. Jag tror inte att hela det svenska politiska etablissemanget höll på att sabotera grundvalarna för vårt framtida samhälle av pur ovilja.

Kvarstår alltså okunskap eller oförstånd. Den generation som generellt sitter vid makten nu börjar inse att man har tappat taget om utvecklingen. De driver inte längre på. De står för stabiliteten i samhället, inte vidareutvecklingen av det.

Tyvärr har man, precis som tidigare generationer, haft svårt att förstå naturen hos det som utvecklats. Och då vi lever i ett av konsulternas och konsult-konsulterna styrt samhälle, har man gått till experterna. Och de experterna man har hittat har visat sig ha starka intressen av reglering.

Antipiratbyrån och andra upphovsrättsindustriella lobbygruppers framfart är ett resultat av detta. Den relativt fars-artade räden mot the Pirate Bay 2006 var bara en i raden av de övertramp dessa intresseorganisationer ägnat sig åt. Man har visat att man är beredd att strunta i stort sett i vilka principer och regler som helst för att uppnå sitt mål, samtidigt som man vill förstärka reglerna för alla andra, för att göra det svårare för dessa att skydda sig.

Det var denna insikt som gjorde att när Pirate Bay raidades - och jag fick vad jag tycker är ytterligare en bekräftelse på ovanstående - gjorde jag slag i saken och blev piratpartist. Jag deltog i min första faktiska valrörelse, organiserade efter bästa förmåga min valkrets (Södermalm-Enskede, Sveriges största område på den nivån, vad jag förstått), och stod hela dagen utanför min egen vallokal.

Det som hänt efter detta har inte minskat min övertygelse om att Piratpartiet är rätt för mig. Sedan dess har en hel del hänt:

polismän har fått glassjobb som tack av branschen
brottsprovokatörer har undervisat i upphovsrätt på polishögskolan
politiska organisationer har trakasserats för att de haft samma internet-leverantörer och gemensamma bekanta med Pirate Bay
nya lagar om övervakning och privata polisbefogenheter har stiftats
både nämndemän OCH domare varit jäviga
media har ömsom försökt tiga ihjäl piraterna, ömsom skriva ner dem

Men vad som också har hänt på senare år är att människor fortsätt att engagera sig i viktiga frågor, men man har inte gjort det i traditionella fora, som politiska partier, och hela media-landskapet har ändrat form. Samtidigt har de politiska partierna och gammel-media, som många kallar dem, haft förbannat svårt att se den nya utvecklingen och anpassa sig till den. När anpassningen skett har den gått efter gamla gjutformar, för sent, och för felaktigt.

Det är för mig uppenbart att framtiden inte kommer att byggas i de nuvarande riksdagspartiernas ungdomsförbund eller moderorganisation, i de nuvarande pappersdrakarnas redaktionsrum eller hos företag som fanns när jag började med internet en gång i tiden. Dessa har inte förstått hur världen ser ut, och istället för att följa med världen in i det här årtusendet kämpar man med näbbar och klor för att anpassa utvecklingen efter de mallar de själva var med om att utveckla för länge sedan.

Det krävs nytänkande för att denna revolution (återigen dessa gamla vänsterklyschor jag lärt mig att älska) inte ska bli lika blodig, skrämmande och upprivande som tidigare revolutioner varit.

För mig representerar Piratpartiet mer än något annat parti denna nya inriktning - även om man fortfarande håller fast vid gamla parlamentariska tankar, så har man åtminstone någon form av nya idéer runt sin organisation och sin tilltänkta strategi.

Därför är jag stolt över att vara Piratpartist.

"Piratpartiet har bluffmedlemmar", sa moderaten.

2009-04-21T18:52:00.001+02:00

Hittat på Metro.

"Även om det hos de andra går bra att ansluta sig via nätet brukar det dock krävas dels att man betalar en slant och dels att man faktiskt existerar", skriver moderate riksdagsledamoten Hans Wallmark i en debattartikel på Politikerbloggen, som också ligger bakom registreringen av Kalle Kula.

Med det som argument, att han själv har bluffregistrerat en medlem i Piratpartiet, kommer alltså påståendet att de andra människor som gått med i detta parti inte skulle existera.

Förutom att hans lilla tilltag inte bevisar någonting överhuvudtaget - är det inte litet ironiskt att en moderat klagar på fuskmedlemmar? Hans eget partis ungdomsförbund är ju, så att säga, lite småkända för att man har en och annan guldfisk registrerad sedan den tiden han själv eventuellt var med där.

Pontén påstår att alla som vill veta är brottslingar

2009-04-08T02:18:00.003+02:00

Alla som är litet slängda i de senaste turerna i upphovsrättsdebatten känner till det senaste lilla ordkriget, mellan it-säkerhetskonsulten André Rickardsson och Antipiratbyråns chefsjurist, och tillika egentligen enda ansikte utåt, Henrik Pontén.

Det som har hänt är att Rickardsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet anklagat Antipiratbyrån för diverse skumma metoder, möjligtvis olagliga, i sitt arbete mot den olagliga fildelningen - ett arbete som förenklats genom de polisiära befogenheter man nyss fått till skänks av landets förtroendevalda. Pontén, som vanligt agerande APB:s ansikte utåt, hävdar att det är "i det närmaste förtalsliknande metoder".

Jag ska låta den diskussionen vara - den sköts förträffligt på andra platser. Istället ska jag koncentrera mig på ett uttalande från Pontén i en intervju i Svenska Dagbladet där han bemöter just denna debattartikel.

Intervjuaren, Emma Johannisson, frågar Pontén om det inte vore en bra idé att redovisa sina spaningsmetoder, så att man slipper anklagelser om skumma och olagliga procedurer ifall de nu inte finns några.

En högst rimlig fråga. Ett av huvudargumenten för ökad övervakning som bland annat antipirat-krafter använts sig av är just att den som inte har något att dölja inte behöver vara orolig.

Hade nu Henrik Pontén tänkt till litet innan han svarat, hade han fortsatt på sitt tidigare argument att man inte vill avslöja sina metoder, så att de man jagar inte ska kunna hitta vägar runt dem. Det är det argument han använt tidigare. Här kläcker han ur sig följande:

Det är ungefär som med polisen. De skulle aldrig berätta hur de bedriver spaning i förväg.

Och jag kan bara konstatera att det är andra gången på bara några dagar Pontén jämför Antipiratbyråns arbete med polisens. Man är på APB mycket väl medvetna om att man skänkts polisiära befogenheter och vad detta innebär.

Istället säger karlen:

Det finns ett enklare sätt. Och det är att inte begå brottet.

Men om vi förutsätter att det nu finns några människor i det här landet som faktiskt INTE är skyldiga till upphovsrättsbrott, men som är intresserade av huruvida APB begår brott i sin verksamhet eller inte - något som jag har för mig kallas allmänintresse, enligt den gängse journalistiska och politiska jargongen - så är Ponténs enda budskap lik förbannat:

Sluta begå brott, så slipper vi problemet. Antydningsvis: det är bara brottslingar som har intresse av att brott inte begås när man spanar på misstänkta brottslingar.

Ur en PR-mässig synvinkel kan jag inte för mitt liv förstå varför Antipiratbyrån helt enkelt inte väljer att sätta sin chefs-jurist på att koncentrera sig på just juridiken. Varje gång han hamnar i media förlorar hans sida mark. Om det beror på att han själv envisas med att göra bort sig, eller för att alla andra samarbetar mot APB kan var och en bilda sin egen uppfattning om.

PS. Konstaterar att det är två ord i denna artikel som Mac OS inte tycker är riktiga ord, förutom egennamn: "förtalsliknande" och "upphovsrättsbrott".

"Kultur från insidan" - från baksidan

2009-04-04T01:42:00.003+02:00

En blogg som hela tiden tycks fastna i en feed jag prenumererar på är "Kultur från insidan". En av de där relativt tunt besökta småbloggarna som aldrig gör något liv ifrån sig (ungefär som min med andra ord ;).

Jag undrar varför den fastnar där - det känns inte som om den riktigt tillför någonting, direkt. Den tycks mest handla om att försöka banka in mantrat "kopiering är stöld", enligt det gamla välkända konceptet att om man upprepar en lögn tillräckligt många gånger så kommer den att bli sann. En relativt vanlig taktik här i världen.

Att så inte är fallet behöver jag inte ta upp en gång till. Det har redan visats tjogtals gånger.

Men nu har Skrivetav (förnamn?) Kulturnissen kommit på en ny-gammal taktik från upphovsrättsdebattens barndom. Om man gapar om pedofiler så kommer det tillföra tyngd till argumenten. Så här ser det ut:

Uppmuntrad av Opassande ska folk nu öppna sin nätverk för vilka användare som helst. [...] . Säkert gläder sig pedofilerna också åt detta då de nu kan anonymt, och i skydd av Opassande och andras öppna nätverk ladda ner vad skit som helst med små barn. Kanon.

Jo, för nu kommer det dyka upp en hel drös med pedofiler som kan ladda ner av hjärtats lust. För IPRED-lagen var väl till för att skydda mot pedofiler... nej, just det, det var den ju inte.

Så, då Kulturnissen nu åberopar moralistiska argument för att fördöma civilt motstånd mot de senaste årens nedmontering av demokrati i Sverige, så håller han/hon sig i alla fall konsekvent till moral. Eller moralism, rättare sagt. "Tänk på barnen." Använda barnen som moraliskt slagträ... apropå moraliskt beteende.

När man ändock väljer att kalla en person för "moraliskt förkastlig" och anklagar henne för att stödja barnporrbrott, då vore det väl kanske intressant om man själv vågade stå för vem man är?

April-skämt

2009-04-01T04:25:00.002+02:00

Årets april-skämt i DN har noterats.

Aftonbladets aprilskämt finns som vanligt på samma statiska adress.

Demokrati mot upphovsrätt - en rimlig avvägning?

2009-03-31T20:50:00.003+02:00

Jag läser i DN om hur Henrik Pontén från Antipiratbyrån ser på effekterna av att privatpolislagen (IPRED) i morgon träder i kraft:

Det här innebär att upphovsmän kan ta till vara sina rättigheter även på internet. Det gäller i synnerhet små upphovsmän som inte kan driva några ärenden polisiärt. […] Vi får, precis som alla andra rättighetsinnehavare, en möjlighet att upprätthålla lagen.

Smaka på de orden.

Upphovsrättsinnehavare arbetar polisiärt. Och upprätthåller lagen. Ett privat intresse får alltså laglig rätt att bedriva polisarbete. Polisen själv, den kan luta sig tillbaka och låta privatintresset ta hand om arbetet. Vilken utmärkt idé. Nästa steg kan ju bli att låta andra brottsoffer ta hand om sina ärenden. Till exempel kan vi låta offer för ett inbrott eller en våldtäkt eller misshandel granska alla som kan tänkas vara misstänkta, och sedan förhöra dem. Det låter väldigt trevligt.

Nu när vi alltså har lättat på polisens uppgift att upprätthålla lagen i rättssamhället, och därmed ruckat på en fundamental princip för rättssäkerhet, varför inte släppa på andra polisiära monopol - civilt våldsmonopol till exempel? Varför inte utrusta boende i ett område som anser sig ha ett gäng med stökiga ungdomar som stör i området med batong och slagträ och ta hand om problemet själva? De är ju offren för det påstådda brottet, och då skulle ju polisen kunna ägna sig åt annat.

Det här är ytterst inte en fråga om upphovsrätt. Det är en fråga om huruvida vi ska ha en poliskår och vad den egentligen ska ha för uppgifter, privilegier och skyldigheter mot samhället, och huruvida vi ska låta privatpersoner upprätthålla lagen.

De flesta, känns det som, är ganska överens om att polisen är viktig för samhället, att det är polisen som ska upprätthålla lag och ordning, och att det är en dålig idé att skicka ut medborgare (eller medborgares organisationer) att sköta polisens uppgifter.

Med IPRED och andra liknande lagar tar man ett steg bort från den principen.

Det är otroligt hur en så pass grundläggande demokrati- och trygghetsfråga överhuvudtaget kan hamna i en avvägning mot någonting som upphovsrätt eller andra privatekonomiska intressen. Och det är ännu mer otroligt hur denna avvägning sedan kan framställas som svår, när den i själva verket borde vara riktigt, riktigt enkel att svara på:

I ena vågskålen: ett samhälle där det är polisen, och inte privata intressen, som upprätthåller lag och ordning.

I andra vågskålen: ett starkare skydd för upphovsrätten.

Jag menar bestämt att den avvägningen borde vara tämligen enkel att göra. Sedan kan man diskutera vidare hur man ska uppnå ett starkare skydd för upphovsrätten (om man överhuvudtaget ska göra det).

Men den frågan kan aldrig vägas mot grundläggande trygghet i samhället.

ChrisK på Intensifier är inne på samma spår, rimliga avvägningar, och uttrycker sig såhär i en övrigt läsvärd text:

Ibland tar jag ett steg tillbaka och tänker (det händer inte så ofta). Men hur hamnade vi ens i en situtation där yttrandefrihet och informationsfrihet hamnade i samma vågskål som något så banalt som upphovsrätt? De spelar ju inte ens i samma liga, de är till och med väsensskilda sporter. Och pokersajter? Wtf!

Tre av fyra grundlagar handlar om yttrandefrihet och tryckfrihet. Sen när hade kränkta upphovsrättsinnehavare och spelmonopol där att göra överhuvudtaget?

Sveriges riksdag har alltså inom loppet av ett år infört den tekniska möjligheten för alla framtida regeringsformer, trevliga såväl som otrevliga, att upprätta ett kontrollsamhälle som vida överträffar 1900-talets totalitära regimer, och dessutom tagit ett steg mot att privata intressen ska kunna sköta om dessa tekniska möjligheter på ett lagligt acceptabelt sätt.

Jag skulle vilja påstå att detta är steg bort från den allmänna utvecklingen, som har strävat för att uppnå en stärkt demokrati, och stärkt skydd för statens medborgare.

DNs rubrik lyder: "Antipiratbyrån: Vi ska upprätthålla lagen". Nej, det ska ni fanimej inte göra. Det är polisens uppgift. Ni ska upprätthålla era uppdragsgivares privata ekonomiska intressen. Allt annat är lögn och förbannad dikt.

Snön gör bort oss

2009-03-11T10:35:00.002+01:00

Dags igen. Inställda bussar, olyckor, kaos. Igår åkte jag färdtjänst från Västerhaningen med en bekant. Det tog en timme att ta sig längs Nynäsvägen, mellan Skarpnäck och i höjd med Sockenvägsinfarten. Vanligtvis tar det ett par minuter.

Det är pinsamt att diskutera väder med folk i andra länder, när de får se sådant här. Något jag stöter på hela tiden är: "Ni bor i Sverige. Sverige har haft snö i ett par tusen år. Det är ju inte så att det borde komma som en överraskning för någon."

Jag funderar över saken. "Det kommer snö i Sverige i år". Nä, det känns inte direkt otippat. Så varför tycks hela samhället bli så chockerat att ingenting fungerar varje gång det händer? Jag kan förstå att folk blir förvånade om det händer i Kairo eller Jerusalem. Men Stockholm ligger faktiskt i höjd med Alaska och Sibirien. Snö händer.

Den ständiga krisen

2009-03-11T10:06:00.002+01:00

Jag kan inte annat än berömma Globetrotter för att ha uttryckt vad jag själv känner på ett så utmärkt sätt.

De svenska kommunerna tycks befinna sig i en oavbruten kris. Det är alltid kris, har ni tänkt på det? Jag tror inte jag har hört någon gång att en svensk kommun säger "nu har vi gott om pengar". Nej, det ska alltid skäras ner och rationaliseras. Är det inte kommunalarbetare som ska sänka lönen (vi passar på nu när vi kan) så är det lärare som ska få lämna. Att förbättra skolan är inte att tänka på. Nej nej, det har vi inte råd med. Sist och slutligen kan man ju fundera - vad har vi egentligen råd med då? Varför betalar vi skatt? Varför braskas det på med otroliga skattesänkningar? Ja, återigen är vi där vid "budgeten". Har en kommun pengar över ett år, blir det mindre pengar nästa år - de klarar sig ju på mindre! Man kan inte lägga undan pengar från ett år till ett annat tydligen. Att ha stora likvida medel är inte att tänka på, det kan ju bli skatt på sånt.

Det är så sant som det är sagt.

Det handlar naturligtvis om att var tredje svensk kommun varslar lärare om uppsägning. Det handlar om prognoser om minskade barnkullar och ekonomisk kris.

Men allvarligt talat kan ni ta er ekonomiska kris och köra upp den någonstans. När det gick relativt bra för Sverige så fortsatte man ändå att skära ner så mycket man orkade, med motiveringen att "det vänder snart". Nu har det vänt, och då fortsätter man förstås att skära ner, för till skillnad mot när det går bra så ska alla vara med att dela på krisen.

Att jag gav mig in på en utbildning till gymnasielärare tycks allt mer och mer som ett förhastat beslut.

Mer övervakning på väg

2009-03-03T06:52:00.000+01:00

Nu visar det sig att regeringen vill låta Säpo driva sin egen signalspaning. Det verkar som om det man varnat för nu faktiskt blir sant - när en möjlighet kan komma att börja övervaka befolkningen, så kommer lagrummet snart att vidga till att låta andra göra det.

FRA-motståndare är inte motståndare mot underrättelsearbete i allmänhet. Men det ska bli intressant att se hur detta egna spaningsarbete kommer se ut. Om det visar sig vara samma sak som det FRA gör, så har vi trots allt blivit dubbelt lurade av våra makthavare.

Först myglas och tvingas massövervakningen igenom - inledningsvis genom att smyga, senare genom partipiskor. Piskan är hotet från terrorister och organiserad brottslighet. Löftet är de undantag som innebär att visst ska vi övervakas, men inte helt och hållet, det finns undantag.

Och nu tycks det onekligen som om man arbetar på att kunna gå runt också dessa undantag. Och återigen är det terrorister och organiserad brottslighet som används som argument.

"Det finns hot, att det finns krafter för vilka vi behöver underrättelseinformation för att kunna göra ett bra arbete, till skydd, till säkerhet, till trygghet för vår öppna demokrati." säger Reinfeld till Ekot.

Det är bara det att de som övervakas inte är brottslingar och terrorister, utan du och jag. Och att det är litet svårt att trygga den öppna demokratin när man är i full färd med att montera bort den.

"Samma andas barn"?

2009-02-10T21:29:00.002+01:00

Under den tid jag aktiverade mig inom den antirasistiska/antifascistiska rörelsen fick vi ta emot en hel del retorisk skit från meningsmotståndare inom den bredare fåran (SSU och liknande) såväl som från myndigheter.

Man pekade på smärre sammandrabbningar, och på röran runt 30 november (som ofta berodde på polisens brist på förståelse och att diverse nazis till och med haft med sig en handgranat dit vid ett tillfälle, men visst fanns det de av oss som inte skötte sig också).

"De är samma andas barn." sade man och pekade på AFA, som visserligen inte direkt tillhörde, och ofta förde polemik emot, men nog sympatiserade mer med än jag ville erkänna. Inte minst under mina korta sejour i SUF.

Då, i slutet av 1990-talet, var det tämligen enkelt att tillbakavisa dessa påståenden. För det första utgjorde AFA bara en odefinierad men högljudd del av det autonoma blocket, som det så fint kallas, och detta block var en minoritet av antifascisterna.

Dessutom var det en stor skillnad mellan AFAs modus operandi och fascisternas. AFA limmade lås och kastade slangbomber, ibland vart det våldsamheter, men det var sällan beväpnade gatukämpar av tyskt 30-talssnitt sökte upp fascister och gav sig på dem. Fascisterna, å andra sidan, hade mer eller mindre uttalat SA som något av en förebild. De företräddes inte sällan av skinnskallar och fascister slog i Sverige ihjäl ett antal människor. Jag tror det var 1994 som man dödade tolv människor från fjorton år och uppåt.

Så antifascisterna var inte samma andas barn. Fascism och vänsteridéer har stor politisk diskrepens och inte ens de mest militanta var lika farliga som organiserade fascister visade sig vara.

Huvudargumenten gäller tveklöst fortfarande. Det politiska innehåller skiljer sig fortfarande markant mellan de båda sidorna, och de mer militanta anti-fascisterna är fortfarande ett fåtal i sammanhanget.

Men de tycks på sistone ha blivit mer militanta. Man hör oftare och oftare om fascister som hamnar på sjukhuset på grund av anti-fascistiskt våld - även om jag inte har hört att vi skulle ha några dödsfall ännu. Det färskaste exemplet torde vara attacken mot Vávra Suk.

Jag vet inte om det helt enkelt handlar om en media-vinkling, så kan det förstås vara. Trots att journalistkåren i Sverige ska vara vänsterinriktad vad jag har hört, och trots att Sverige till stor del haft en socialdemokratisk hegemoni i generationer vid det här laget, har svenska medier alltid haft en nagel i ögat till militant socialism.

Problemet är att det blir svårare att argumentera mot påståenden om "samma andas barn", när vissa anti-fascister gång på gång tycks skicka meningsmotståndare till sjukan, och inte gör någon större skillnad på ND och rena rånazis. När båda sidor faktiskt är involverade i attentat och gatustrider á la tyskt 20-30-tal är det lättare för de som vill fördöma anti-fascisterna att hävda att de faktiskt är samma andas barn. För oftare och oftare numera tycks de ju ägna sig åt ungefär samma saker.

Polisen gör bort sig... igen

2009-02-05T17:40:00.006+01:00

Polisen använder sig ibland av bevismaterial som man öppet erkänner har manipulerats., det är känt sedan tidigare.

Men ibland tycks man inte hinna klippa och klistra i bevismaterialet tillräckligt snabbt eller effektivt, och då kan man slå krokben för sig själv. Till exempel kan det avslöjas, vilket vi naturligtvis redan visste, att det sitter poliser i bilarna och kallar folk för apor och blattar och talar om att sterilisera folk.

Nu ska det i alla fall upp till riksdagsnivå genom Mehmet Kaplan, där det kommer att stanna. En ny utredning kanske kommer till. Men i slutänden kommer det ändå sitta poliser i bilarna och kalla folk för saker, poliser kommer fortfarande misshandla eller ha ihjäl folk utan att någonting faktiskt händer.

Uppdatering: Polisanmälan har lagts ner, eftersom inget faktiskt brott har begåtts. Måhända. Förvånansvärt dock att det inte ens kan anses vara tjänstefel, inte ens att låtsas om att man inte kände till att det hänt. Men det är bara en fråga om tid innan internutredningen läggs ned.

Uppdatering 2: Det kommer fram att skånepolisen använt "neger" som fiktivt namn i sin egen internutredning. Och att dåvarande ledning påstår att man inte hade någon aning. Och att det framkommit att det hade de visst.

Jag vet inte vad vi ska göra för att polisväsendet i Sverige ska bli förtroendeingivande igen, men det behövs i alla fall något mer radikalt än att bara kalla sig "aina".

UNWRA kryper till korset

2009-02-04T16:09:00.001+01:00

UNWRA, den FN-organisation som permanenterat palestinierna på Västbanken och Gaza, något dessa är ensamma om i världen, skrek högt när människor dog i närheten av en av deras skolor under operation Cast Lead. Man påstod att Israel med vett och vilja direkt siktat på och träffat skolan.

EU talade också om attacken mot skolan i hårda ordalag.

Men nu kommer det fram att Israel inte alls siktat på skolan, och inte heller träffat den.

Det är, som alltid, tragiskt när civila drabbas. Men det är också snarare mer regel än undantag att Israel, "enligt palestinska källor" medvetet påstås sikta på civila, och så visar det sig att det inte stämmer. I det här fallet är det FN själva som kommer med påståendet, dessutom.

Nu är frågan om EU är beredda att be Israel om ursäkt för att felaktigt fördöma något som inte inträffat. Kommer det att utredas hur det kommer sig att ett FN-organ sprider missledande information mot ett av FN:s medlemsländer?

I övriga nyheter gör UNWRA väldigt litet för att kontrollera om de har medlemmar ur olika terroristgrupper direkt anställda i sin egen organisation.

"UNRWA has taken very few steps to detect and eliminate terrorists from the ranks of its staff or its beneficiaries, and no steps at all to prevent members of terrorist organizations such as Hamas from joining its staff," skriver James Lindsay, UNWRA:s före detta chefsadvokat.

Ett exempel är rektorn på en UNWRA-skola som visade sig vara bombexpert åt Islamiska Jihad, som tagit ansvar för över 30 självmordsbombningar vilka kostat nära 200 civila israelers liv och som deltagit i raketregnet som pågått över Israel under snart tio år.

Lindsay påpekar också att det då och då framkommer att anställda jobbar dubbelt åt Hamas och liknande grupper. Peter Hansen, före detta generalkommissionär i UNWRA har sagt att det inte är så konstigt utan helt okej, trots att UNWRA:s regelverk förbjuder politisk inblandning.

För övrigt utsätts Israel fortfarande för raketangrepp. Så mycket var eldupphör värt.

Historisk felaktighet hos Rickard, men hans argument håller ändå

2009-01-20T20:29:00.003+01:00

Rick Falkvinge skriver idag om politikernas oerhörda inkompetens i frågor de förväntas stifta vettiga lagar runt. Ricks argument stämmer rakt igenom, men det finns en historisk felaktighet i texten.

Rick skriver:

2. Sedan Antiken har det varit en grundprincip att brott ska utredas av åklagare och polis. Är det proportionerligt att låta ett privat affärsintresse som vägrat förnya sig upphäva den principen?

Det var där det slog mig att jag idag satt på universitet och lyssnade på en föreläsning av min lektor Gabriela Bjarne Larsson. Det var egentligen en inledningsföreläsning till vår kurs i historisk metodik, men hon nämnde i förbifarten - i en anekdot över sin egen forskning - att under medeltiden fanns ingen åklagare, utan folk åklagade varandra. Alltid, och utan undantag. Men eftersom hela kontentan av hennes föreläsning var att vi inte ska ta en berättares påståenden för givet, bestämde jag mig för att glutta runt lite på åklagarväsendets historia, även om jag naturligtvis inte på allvar har någon anledning att tvivla på hennes påstående.

Jag kom fram till följande:

Det stämmer inte att åklagare har varit med och utrett brott som princip sedan antiken. Men trots detta, eller kanske till och med tack vare detta, så håller och förstärks Rickards argument.

Det har inte varit någon entydig princip att polis och åklagare har utrett brott sedan antiken. Möjligtvis att polisen utrett brott.

Men förr i tiden var det i princip alltid så att rättstvister av alla slag stod mellan individer, även så brottsmål. Bröt man en lag, så var det borgmästaren, godsherren, knekten eller något annat brottsoffer som drev process mot den anklagade. Brottsoffret framställde anspråk mot den anklagade. Straffet sågs som kompensation under medeltiden.

På 1600-talet infördes frihetsberövanden och böter, och målägarens egen rätt att åtala sköts i bakgrunden. Då handlade det istället om brott mot samhället, och samhället skulle alltså ställa den (tilltänkt) skyldiga till svars. Det sköttes av olika ämbetsmän.

Sedan blev det länsman, det vill säga distriktets polischef, som i egenskap av ledare av polisarbetet, som kom att fungera som allmän åklagare. Polisen skötte alltså således åklagarämbetet. 1917-1948 ersättes de av landsfiskaler.

1948 infördes tjänstebenämningen "åklagare", i och med den nya rättegångsbalken. Innan dess var det polischefen som mer eller mindre skötte det arbetet, dessförinnan olika ämbetsmän, och dessförinnan var det alltid fråga om kärande mot svarande.

I England och dess kolonier började något som liknade åklagare växa fram på 1700-talet, men det var inte förrän senare de fick någon allmän karaktär. I början åtalade de i stort sett bara i vissa direkta och allvarliga brott mot statsmakten. Dessförinnan gällde detsamma som i Sverige - offer mot förövare.

Läs mer:
Historik - Åklagarmyndigheten
Prosecution: History of the Public Prosecutor - British And Colonial Origins

Trots detta, är det en sanning att i vårt samhälle ÄR det åklagare och polis som ska utreda brott. Vår ordning med åklagare är instiftat just för att skydda både samhället OCH dess medborgare mot en godtycklig rättsordning. Så just för att det inte är en antik princip, utan för att det är något som införts med rättssäkerhet som direkt avsikt, är detta en oerhört viktig princip att hålla.

Mitt förslag:

I vårt moderna samhälle är det en grundläggande rättssäkerhetsprincip att brott ska utredas av åklagare och polis. Är det proportionerligt att låta ett privat affärsintresse som vägrat förnya sig upphäva den principen?

Adjö, Stockholm (varning för romantik)

2008-12-23T20:02:00.002+01:00

Detta är kanske en harang, men det är någonting jag har funderat över väldigt länge. Det är - förhoppningsvis - inte riktigt likt mig att låta så konservativ och "på min tid"-ig, men det hela har stört mig så länge.

Jag är en stadsunge, jag älskar att bo i Stockholm. Jag blir irriterad när det är för mycket folk i rörelse, och folk är i vägen, men ändå älskar jag att bo här i staden. Stockholm har sin egen rytm. När du bott här länge (eller framförallt om du är född här, som jag är), kan du flyta med strömmen på den mest överbefolkade gågata under julpaniken den 23 december utan att stöta ihop med någon. Om du möter någon, och det är helt tydligt att ni kommer stöta ihop, så gör ni det ändå inte. Det är som om ni båda VET. Ni har båda "flytet".

Jag är helt övertygad om att alla som bor i en stad med en miljon invånare (eller tolv) vet precis hur jag menar. Folk som bor i småstäder ute på landet har sina anledningar att älska dessa småstäder, och jag kan respektera det även om jag ibland kommer med sardoniska kommentarer om bonnalandet. Men jag förstår att de har dessa känslor för sina hemstäder. Men min kärlek för min stad har mycket att göra med pulsen.

Men detta är en tid av urbanisering i Sverige. Vi har på relativt kort tid övergått från att vara en tillverkningsekonomi (med betoning på trä, papper och vitvaror) till att bli helt baserade på servicesektorn, precis som resten av västvärlden. Städer i norr nära våra basala naturresurser har påverkats mest av detta. Jobb försvinner och folk börjar flytta. Vi känner alla till Norrlandsdöden.

Så folk flyttar, och framförallt flyttar de till de större städerna i söder, och framförallt till Stockholm. Inflyttningen till Stockholm de senaste åren har varit så påtaglig att man kan känna den slå en i ansiktet. När hörde du någon snacka Stockholmska senast? Nuförtiden blandar de flesta ihop söder-slang med månsing.

Ingenstans märks detta så tydligt som när man tillhör de som baserar sin förflyttning på kollektivtrafiken. Jag gillar folk, visst. Men jag märker också att fler och fler av de jag möter inte kommer härifrån. Inte "inte härifrån landet", utan "inte härifrån stan".

Fler och fler människor saknar "flytet", de rör sig mot pulsen, och kan inte hitta stadens rytm - eller så har de snarare inte hunnit hitta den ännu. Man börjar stöta ihop med folk mer och mer, för att den nästan instinktiva förståelsen och kommunikationen, vår stackmentalitet som gör det möjligt för oss att röra oss omkring obehindrat i trängseln, klickar inte. Du ber om ursäkt, de ber om ursäkt, eftersom det "inte är ens fel när två träter". Och oftare och oftare kommer den ursäkten att uttalas med småländska, närkingska, skånska eller lappländska dialekter.

Men det finns saker som stör mig mer än en liten knuff.

Jag har använt tunnelbanan mycket sedan jag var liten. Jag kan systemet utantill. Jag vet vart varje station ligger och hur man kommer dit bäst. Jag har ett hum om hur det ser ut närmast utanför varenda station längs med alla linjer. Vi pratar hundra stationer längs med en sammanlagt hundratio kilometer lång sträcka. Jag kanske är stats-chauvenstisk och pretentiös, men jag är litet stolt över att stora delar av en miljonstad är min backgård.

Och här finns oskrivna lagar om hur man beter sig i tunnelbanan. Dessa regler kanske är mer eller mindre applicerbara på varenda kommunaltrafiksystem i hela världen, det skiter jag i. Här finns regler, banne mig.

Alla nollåttor vet hur dessa regler fungerar - även om du har bil så kommer du då och då av olika anledningar att behöva använda dig av den, så är det här. Alla känner till hur det fungerar.

Du vet att om du befinner dig i en rulltrappa, eller på rullbanden till blå linje vid T-Centralen, och vill stå still, så står du still på höger jävla sida. På så sätt slipper du stå i vägen för de som har mer bråttom eller råkar gå fortare. Dessa kommer obehindrat att kunna passera på vänster sida. Det fungerar som på motorvägen - sniglar i högerfil, fortkörare i vänsterfil.

Alla vet att när tunnelbanedörrarna öppnas så släpper man ut folk ur vagnen, sedan går man på. På det sättet behöver man inte oroa sig för att fastna på tåget när det åker iväg, och missa sin station. Om vagnen är så packad att du känner dig som en sill, så tar folk nära dörrarna ett kliv ut ur vagnen, så att folk kan komma av, och går sedan in i vagnen igen.

Alla vet att pensionärer, gravida kvinnor och personer med kryckor har företräde vad gäller sittplatser. Du erbjuder dem din sittplats. En gammal tant, en kille med brutet ben eller en hög-gravid kvinna ska inte behöva stå i ett ryckigt, rörligt tunnelbanetåg i tjugo minuter. Och om det är ont om platser och du bara ska åka en eller några stationer, så finns det ingen anledning att sätta sig överhuvudtaget.

Alla vet att när du ska gå ut genom spärrarna så är detta en flaskhals. Om du ska ut, så har du redan gjort din resa. Du har inget tåg att passa under de närmaste 30 sekunderna. Men de som ska in genom spärrarna har förmodligen det. Därför låter du folk passera in genom spärrarna innan du själv går ut.

Detta är regler som baserar sig på sunt förnuft. De har alltid gjort det möjligt för dig att använda tunnelbanesystemet, inklusive ett eller två byten, och inte en enda gång behöver du säga till någon, "Ursäkta, skulle jag kunna få passera?" Det är inget fel med att säga på det sättet, du behöver helt enkelt inte göra det.

Eller, rättare sagt, du brukade inte behöva det.

Dessa saker håller på att ändras. Nuförtiden står folk stilla på vänster sida i rulltrappan - vilket kan få vem som helst att fräsa "bondjävlar" för sig själv och knyta näven i fickan på typiskt svenskt manér. Nuförtiden tränger sig folk in i tunnelbanan så fort dörrarna öppnas. Nuförtiden erbjuder inte folk längre sittplatsen åt den gamla kvinnan (minns det gamla klottret "låt de unga sitta så de orkar stå när de blir gamla"). Nuförtiden får man inte gå in genom spärren, för åtta personer ska ut. Du får armbåga sig in.

Nuförtiden reagerar man förtjust när man upptäcker folk som erbjuder platsen åt gamla tanter, hjälper mamman bära barnvagnen av bussen och så vidare. Man tycker det är ovanligt artigt. När jag var yngre var det tvärtom. Då tyckte man folk var ovanligt oartiga när de inte gjorde det.

Jag brukade, så som den värsta "på min tid"-konservative jag (precis som alla andra) svor att jag aldrig skulle bli, tänka att det är den nya generationen som bara är en smula otrevligare än den förra. "När jag var ung skulle vi inte låta tanten stå, nej minsann!" Men jag har gradvis kommit att inse att det inte handlar om unga personer. Det handlar om nya personer.

Jag tror helt enkelt att det - för det mesta - handlar om människor som flyttat hit relativt nyligen, som orsakar den här utvecklingen. Inte för att människor utifrån landet är mindre artiga av sig (tvärtom är folk i småstäder ofta erkänt artiga, medan stadsbor förutsätts vara buffligare och kallare). Utan för att lantisar ännu inte fått chansen att hinna lära sig de oskrivna reglerna, kulturen och rytmen som faller sig så naturlig när man haft decennier (eller ett helt liv) på sig att lära sig den.

Egentligen är det ju inte deras fel. Försök själv att flytta till ett helt nytt ställe. Jag skulle antagligen vara världen jävla ärkelantis om jag flyttade till New York, Los Angeles eller Bangkok, om jag inte hade någon som kunde lära mig flytet.

Men denna utveckling fortsätter, och de oskrivna lagarna förblir kända hos en allt mindre del av befolkningen här. Den blir mindre och mindre del av vår gemensamma kultur. Till slut tappar den sin betydelse även hos oss som känner till hur det "ska gå till". Varför släppa ut folk ur T-banevagnen om det innebär att dörrarna kanske slår ihop framför näsan på dig och tåget kör iväg, och du riskerar att komma tre minuter försent? Eller om det innebär att du kanske inte får fönsterplatsen du åtrår därinne i vagnen. Den platsen är viktig, minsann. Du kan respektera folks personal space genom att stirra på din egen spegelbild i fönstret.

Så, många av oss "riktiga" nollåttor börjar mer och mer bryta mot våra vördade konventioner. Jag kommer oftare och oftare på mig själv med att göra det, och jag blir så trött på mig själv - jag beter mig som en jävla turist! Så vi bidrar till att försämra situationen själva, och lantisarna får ännu mindre chans att lära sig vad som gäller. Folk blir tjurigare och tjurigare. Den onda cirkeln som gör staden kallare, precis som Orup sjunger.

Jag är lokalpatriot, stolt sådan. Javisst, kalla mig nostalgisk och konservativ. Eller ännu värre - du kan till och med få kalla mig romantisk. Även om jag själv ryser varje gång jag hittar romantiska drag hos mig själv.

Jag älskar min stad. Jag skulle aldrig kunna flytta härifrån för gott. Jag skulle kunna leva större delen av mitt liv någon annanstans, men jag vet att på något sätt skulle jag till slut komma tillbaka till Stockholm, vars luft jag andas bäst.

Jag flyttar inte från Stockholm. Men det skär i hjärtat när jag känner att Stockholm håller på att flytta ifrån mig.

När Aftonbladet förvandlar protester till "hot"

2008-11-13T17:19:00.003+01:00

För några dagar sedan var det några djupt engagerade AIK-supportrar som var väldigt upprörda över hela den pinsamma historien om hur klubbens styrelse huggit tränaren Rickard Norling i ryggen och till slut tvingat fram ett avsked. De hade meddelats att de skulle få vara med på presskonferensen om saken, men väl på plats fick de veta att de inte var välkomna. Några av dem blev synnerligen upprörda och stormade in på presskonferensen i alla fall. Man skanderade att man ville att vissa i styrelsen skulle avgå, innan man till slut var tvungna att lämna lokalen.

Saker och ting lugnade ner sig och senare på kvällen fick supportrarna i ett extra möte tala enskilt med delar av styrelsen.

Det hela kunde ha slutat här, den stormade presskonferensen kunde varit överspelad, om det inte vore så att Sportbladet nödvändigtvis ville ha det till att det var fråga om hot och påtryckningar från "extremsupportrar" som till slut fick folk att avgå. Men frågan är bara när skanderade slagord blev till något slags konkret hot. Detta kan varken styrelsen eller Sportbladet svara på.

Sportbladet fick trots allt sin skandal. Det är det som är skandalen. Man har till och lyckats lura de gamla AIK-profilerna Johan Mjällby och Magnus Hedman att skriva ett öppet brev om "hoten", varpå de möjligen förlorat en hel del av sin popularitet bland supportrarna.

Och vad som är tråkigt är att en klart mer respektabel tidning som DN ger sensationsblaskan Sportbladet vatten på kvarn för deras överdrifter och (i det här fallet och i många andra fall också) rena lögner.

Det är nämligen så att när man skriver om hur Västerås-tränaren Johan Tornberg hoppat av efter hot så uppger man AIK-situationen som ett exempel på när hot lett till avhopp. Nu vet jag inte om det är fråga om hot i VIK-fallet, men det ser ju så ut, om man får tro media (något man tydligen ska vara väldigt försiktig med), men det är sorgligt att man sväljer och återupprepar Sportbladets rapa.

Det är bara att konstatera att det snart börjar bli dags att ranka tidningarna efter brist på trovärdighet. Aftonbladet hamnar högt upp på den listan, medan DN hamnar längre ner.

Inte för att de är mer trovärdiga. Utan för att de har en mindre brist på trovärdighet.

Gamling slog pojke - får stöd av hela stan

2008-11-13T16:42:00.004+01:00

En 76-årig kvinna i Åtvidaberg dömdes nyligen till böter för misshandel efter att ha slagit en nio-årig pojke med käpp, enligt DN.

Versionerna om vad som har hänt går isär, såtillvida att det är oklart hur pass allvarlig misshandeln var - enligt kvinnan var det fråga om ett lätt slag i baken, enligt brottsoffrets anhöriga handlar det om flera slag.

Kvinnan ska ha trakasserats av ett gäng småungar under flera års tid, och de ska ha varit på henne och andra boende i området något fruktansvärt. Tydligen ska man ha gjort så diaboliska saker som att slänga körsbär i brevinkastet. Däremot vet hon inte om huruvida pojken hon slagit gjort någonting eller inte - han har knappast varit inblandad någon längre tid, eftersom han bara bott på adressen en vecka. De har faktiskt inte ens bott på orten mer än ett år.

Men vad som verkligen är intressant är omgivningens reaktion. Man har startat en insamling för att kvinnan ska slippa betala böterna ur egen ficka. Det handlar om "tillrättavisning", heter det. Det är flera som har blivit drabbade, heter det. Det skrivs ständigt insändare i lokalpressen till stöd för kvinnan, och familjen känner sig uttittad när de befinner sig på stan.

Så, en betydande del av Åtvidabergs befolkning tycker alltså att det är rimligt att man "tillrättavisar" småbarn för typiska pojkstreck genom att slå dem med tillhyggen. Och när en person öppnar dörren och smäller till första bästa småbarn hon får syn på, utan att veta om barnet ifråga varit inblandat - och trots att han knappast kan ha trakasserat henne i flera år eftersom han inte ens funnits på orten så länge - får hon moraliskt och ekonomiskt stöd av omgivningen. Detta trots att det i över fyrtio år varit förbjudet att tillrättavisa barn med fysiskt våld i det här landet.

Kan det månne ha att göra med att det är en äldre person, som därför borde kunna komma undan med brott mot liv och hälsa just av den anledningen att hon är gammal? Eller är det småstadens tendens att välkomna utsocknes?

Hursomhelst är det ett skrämmande exempel på lynchmobsmentalitet.

Uppdatering: Jag backar på att någon stor del av Åtvidabergs invånare skulle vara inblandade. Det vet jag naturligtvis ingenting om, och det är rätt förolämpande att påstå en sådan sak. Mitt syfte är inte heller att nedvärdera småstäder. Så ni kan slippa skita arga meddelanden nu.

Nääää! Är Windows osäkert?!

2008-10-24T20:03:00.003+02:00

Dagens icke-nyhet hittade jag i DN.

Windows har säkerhetsluckor. De uppmanar att man laddar ner en patch.

Vad i... är det sant?!

Om vi motstår frestelsen att skriva ett långt stycke om hur Windows är känt för sina säkerhetshål genom större delen av sin historia, så är det hela inte direkt någon nyhet. Säkerhethål som kan utnyttjas av bland annat trojaner hittas hela tiden. Inte bara i Windows. Men väldigt ofta där. Och då görs en patch som ska motverka det problemet. Det kommer sådana patchar rätt ofta, speciellt till Windows (som ändå har en så pass rutten grund att stå på att man skulle behövt göra om ALLT från scratch).

Det är ingen nyhet att det dyker upp säkerhetshål i Windows och att Microsoft släppt en patch som de tycker man ska installera.

Över till övriga nyheter: Det händer att folk blir sjuka ibland. Då och då är någon ledsen.

Ja, den nivån ligger det på.

Högriskmatcher på dagtid löser inte problemen

2008-10-23T21:00:00.001+02:00

För fotbollsintresserade borde det vara allmänt bekant vid det här laget att det finns de som vill lägga högriskmatcher på dagtid. Det tycks som om klubbarna (genom lobbyorganisationen Svensk Elitfotboll, SEF), Svenska Fotbollsförbundet och polisen är överrens om saken.

Man hoppas på så sätt få ner bråken runt matcherna.

Jag menar på att det är ett fruktansvärt feltänk. Det kommer inte stoppa firmorna. Det kommer marginellt att stoppa fyllan och drogerna. Det kommer att minska mängden publik, och därmed innebära inkomstförluster. Det kommer dessutom att förskjuta publikens sammansättning, och då ironiskt nog i en riktning rakt motsatt mot den marknadsföringsidé som SEF har.

Klubbarna vill tjäna pengar. Deras marknadsföringsidé tycks rätt tydligt vara att förändra sammansättningen på läktarna. Istället för den hårda kärnan av dedikerade supportrar som utgör läktarkulturen idag vill man ha fler barnfamiljer, konsumenter som inte ställer till med några problem, utan köper produkten - och dessutom souvernirer och korv.

Men genom att lägga matcherna tidigt på söndagar, kanske runt lunchtid, tror jag att man motverkar det syftet. Matchstart klockan ett innebär att man bör vara på plats kanske halv tolv-tolv, någonstans, för att komma förbi visitering och biljettköer.

Om man då bor en bit bort från arenan innebär det att man behöver kliva upp runt niosnåret en söndag, släpa ungarna till arenan, stå en timme eller två i köer, och sedan är ungarna griniga och uttråkade när matchen väl börjat. Resultatet är att man, trots ökande biljettpriser, går i pausen eftersom familjen inte tycker att det är kul längre.

Jag tror att det kommer vara en och annan småbarnspappa som tänker sig för en och två gånger innan han investerar sin söndag på en sådan aktivitet. Färre barnfamiljer. Men den hårda kärnan engagerade supportrar, inklusive kategori B och C, kommer att gå på matcherna i alla fall. Däremot kommer många av de tillfälliga, de som går då och då, i högre grad att välja bort fotbollen. Mindre publik och därför mindre intäkter kommer bli följden.

Fyllan kommer minska marginellt. De som vill kröka i samband med fotbollsmatchen kommer att göra det ändå. De som berusar sig med andra medel kommer att låta bli i ännu mindre utsträckning.

Klubbarna kommer förlora intäkter genom minskad publik. Och kanske inte bara därför.

Canal Plus protesterar mot den här lösningen de också. De har lagt ner mängder av pengar på TV-rättigheter. Varför skulle de göra det om de inte får någon TV-publik? Hur många fler tittar på en match på TV sen söndageftermiddag än runt lunch?

Och vilka sponsorer är intresserade av att lägga ut sina annonser på arenan eller bli presenterade som "match-värdar" om de inte får mer exponering för det än de färre och färre människor som står på arenan?

Risken är alltså att färre går på matcherna och färre ser på TV, och att det leder till sämre TV-avtal och färre sponsorer. Intresset minskar, och det utan att bråken skulle göra det.

Det är nämligen ytterst osannolikt att firmorna lägger ner bara för att det större samhällets intresse för deras klubbar minskar. Möjligen att rekryteringsbasen skulle kunna bli något mindre. Men det är också allt.

Nej, gör om, gör rätt.

Missat poängen

2008-10-13T06:06:00.003+02:00

Tidningen "Hela Gotland" har idag en ledare om det egentligen för länge sedan uttjatade ämnet Arboga-affären, signerad Eva Bofride.

Om man bortser från att skribenten inte tycks förstå skillnaden mellan "fildelare" och "pirat" och alltså inte tycks veta vad fildelning är för någonting, och att hon glider över från the Pirate Bay till "fildelarvänner" och därmed gör tPB till ansvariga för hela fildelningsvärlden och riskerar använda sig av litet Guilt By Association, så finns det större problem med artikeln.

Debatten kring det hela är intressant, det finns ett korn av vikt bakom den spontana reaktionen på det vidriga i att länka till materialet.

Det finns betydligt intressantare och definitivt viktigare aspekter att ta upp i den här debatten än de tidvis ganska lynchmobsaktiga spontana reaktioner Bofride nämner. Frågor som publiceringsansvar på internet, offentlighetsprincipens betydelse och utformning och varför det är omöjligt att få bort saker från internet när de väl hamnat där, till exempel. Faktum är att jag tycker att de flesta aspekter som dykt upp i den här debatten känns som om de har större tyngd än folks spontana reaktion, eftersom denna reaktion var tämligen given på förhand med tanke på medias sensationalism när affären sattes igång.

För övrigt känns det en smula populistiskt att sätta denna reaktion som exempel för vad som är viktigt, med tanke på ovanstående. Liksom att beskriva länkningen som "vidrig" inte direkt höjer debatt-taket något nämnvärt.

Några har hänvisat till de etiska regler som press, radio och tv styrs av när man gör avvägningar om vad som ska publiceras och inte. Men Pirate Bay publicerar ingenting själva, därför kan man inte heller överföra publiceringsreglerna på dem. Däremot kan man kräva ansvar och vanligt sunt förnuft. Till exempel borde man ha något syfte mer än att vilja ha "rätt att sprida material som är etiskt och moraliskt tveksamt".

Det verkar som om Bofride har missuppfattat något här. Jag kan se två tänkbara betydelser av denna passus, och ingen av dem håller.

Länken till obduktionsprotokollet ligger uppe för att tPB har som syfte att vilja ha "rätt att sprida material som är etiskt och moraliskt tveksamt." Men länken las inte upp för något av tPBs syften, verkliga eller inbillade, överhuvudtaget. Det är inte tPB själva som lagt upp länken, de kan alltså inte ha något syfte i att den blev upplagd. Däremot kan de finnas en eller annan anledning till att den finns kvar, och dessa borde vara tämligen välbekanta om man hängt med i diskussionen.
tPB har som syfte att sprida material som är etiskt och moraliskt tveksamt. Men då har man grundligen missuppfattat hela tanken med tPB. Dess syfte är att man ska ha möjlighet att sprida all information, oavsett moraliska ställningstaganden.

Många som till en början kunde sympatisera med fildelarna i den delen att information ska vara tillgänglig för alla, har dragit öronen åt sig, inte minst efter fallet med obduktionsbilderna och bemötande av de anhörigas vädjan att ta bort filen som visade till dem.

Det var ett jävla tjat. Nej, nej och nej. Om man känner till bakgrunden till det uttalandet, inser man att dess betydelse för debatten om Arboga-affären är fullständigt överspelat, speciellt sedan man bett om ursäkt för uttalandet. Att fortsätta älta denna detalj är ett lågt slag som enbart tjänar till att hålla debattnivån på den absoluta botten. Greppet är lika värdefullt i den här debatten som en kvällstidningsrubrik är värdefullt för en vettig nyhetsvärdering. Därför fungerar citatet faktiskt bättre för att trycka till de som använder det här greppet, än det fungerar för de som använder det för att trycka till tPB. Därför, Bofride: det var ett jävla tjat. Nej, nej och nej.

En annan sak som slår mig är hur ofta det tas upp att många som tidigare sympatiserat med fildelarna skulle ha slutat med det efter detta. Ja, det är möjligt. Men jag håller det för troligt att det snarare är folk som inte håller med av någon övertygelse, utan endast för att de gillar gratis, eller för att de inte tycker att upphovsrättsbrott är så mycket att oja sig över. De som stödjer piraterna för att de förstått upphovsrättens behov av reformering (eller avskaffande) eller den demokratiska problematik som piraterna sätter fingret på kommer knappast att sluta stödja the Pirate Bay på grund av den här affären. Och än mindre kommer de att sluta stödja fildelning - se ovan.

Att försöka få till att så många har slutat sympatisera med piraterna, eller fildelarna, eller vilka nu måltavlan är, står i paritet med ledarartikelns rubrik "Piraternas förtroendekris". Lika mycket som jag tvivlar på att så fruktansvärt många pirater har blivit disillusionerade av Arboga-affären, lika mycket tvivlar jag på att piraterna går igenom någon slags förtroendekris. Kan det månne vara så att skribenten vill hamra in att många slutat stödja piraterna och att piraterna genomgår en förtroendekris, så att folk ska tro att det är så och faktiskt upphöra med sitt stöd?

Att ta lagen i egna händer är i och för sig lite av fildelarnas kärnverksamhet, men att beskriva demokratiskt fattade lagar som propaganda, ger inga pluspoäng någonstans.

Dels avslöjar Bofride här sin inställning till piratrörelsen, som i grunden är negativ. Dels avlöjar hon att hon faktiskt inte tycks ha förstått vad kritiken mot den här skriften går ut på.

Det som kritiseras är inte att regeringen delar ut information om lagstiftning.

De flesta kritiserar man hur den informationen är utformad, då vissa - däribland jag - anser att den är utformad som propaganda, och presenterar åsikter som fakta. Andra kritiserar att den delas ut, därför att man inte gör samma sak med andra former av legala frågor (möjligen undantagen narkotika). Även denna information är propaganda, och även om jag tycker att det bör propageras mot narkotikabruk i skolan, så tycker jag att propagandan är felaktig och ineffektiv.

Att upphovsrätten skulle ha en demokratisk grund är för övrigt högst diskutabelt. Att den skulle vara demokratiskt utformad är ännu mer diskutabelt. Att dess vardagspraxis skulle vara demokratisk är rent löjligt, vilket torde stå utom all rimlig tvivel med tanke på tillslaget mot tPB att det är lobbygrupper som i stor mån sätter agendan och med tanke på att riksdagen gett dessa lobbygrupper polisiära befogenheter som dessutom är på väg att utökas.

Att överskatta sin egen betydelse

2008-10-03T11:41:00.003+02:00

Igår rapporterade Realtid den fullständiga icke-nyheten att Nyheter24 länkar till Pirate Bay som används som källa till deras lista över mest nedladdade TV-programmen på PirateBay.

Realtid påstod att detta innebär att Nyheter24 har ett samarbete med the PirateBay. Tydligen har man ett samarbete med dem man länkar till. Spelar inte så stor roll om de man länkar till har ett samarbete med en själv.

Det är olagligt att länka till Pirate Bay, det tror i alla fall Henrik Pontén.

Tydligen hjälpte det. Nu kan man nämligen konstatera, återigen från Realtid, att Nyheter24 backar. "Vi visste inte att det var olagligt."

Det är en icke-nyhet som fått tråkiga följder.

Anti-piratmaffian har tidigare hotat med att saker som är lagliga trots allt skulle vara olagliga. Nu har ett nyhetsmedium backat för dessa hot. Det är tråkigt, och stort steg bakåt för hela mediavärlden att ett sådant principiellt steg tagits, och gett Anti-Piratbyrån en legitimitet de egentligen borde sakna - speciellt som Pontén inte tycks förstå lagen, utan vill böja den efter sina egna intressen.

Det är också tråkigt att se ryggradslösheten hos Nyheter24 som backar inför detta nonsens.

Det är patetiskt att se Realtid kalla länkarna för "omdiskuterade", när det i själva verket bara är de själva som nämnt dem, förutom Resumé som har insett att allt som innehåller the Pirate Bay säljer.

Och det är beklämmande att Henrik Pontén återigen försöker få världen att tolka lagen som han och hans arbetsgivare, en lobbyorganisation, vill. Och det målar en tråkig bild av Sverige som rättsstat att han tillåts lyckas.

Update - och idag tror Realtid att man fortfarande direktlänkar. Trots att det är samma "journalist" som senast idag konstaterade att man slutat med det.

Realtid har verkligen noll trovärdighet, eftersom de ställer sig partiska och försöker ge sig på saker de "inte gillar", till exempel just Pirate Bay (undrar vilka intressen de företräder utan att tala om det) eller konkurrenter. Och eftersom de hittar på icke-nyheter för att framhäva sin egen märkvärdighet.

Nu vaknade PC För Alla

2008-09-18T19:32:00.003+02:00

Just när det verkar som det mesta av stormen runt Arboga-fallet lagt sig, begreppen börjat redas ut, justitieminister kanske börjat andas i normal takt igen och de överlevande skulle få chansen att börja ta itu med sitt sorgearbete utan att ha proffstyckare och tidningsfolk hängande över axeln för att plåta näsdukarna - ja, då vaknar PC för Alla. Sisådär två veckor senare. För att visa att man hänger med i svängarna och i missat hela diskussionen.

Suck.

Martin Appel inleder med att konspiratoriskt fråga sig hur mycket pengar the Pirate Bay tjänat på de här bilderna.

Han visar alltså på en gång att han inte alls har hängt med. Han har inte bara missat relevansen och specifikationerna i hela den här diskussionen. Han har missat hela Pirate Bay-grejen helt och hållet, trots att han haft ett par år på sig att göra research.

Inse, en gång för alla - diskussionen handlar om bilderna därför att de ingår i en polisförundersökning. Det är ingen som lagt upp "bilderna". De fanns med. Och det är ingenting som är direkt TPB's fel. Det är något du får fråga åklagaren om.

Inse, en gång för alla - the Pirate Bay sprider inte bilderna, eller ens polisens förundersökning. De gör sannolikt ingenting överhuvudtaget med detta material. Det är andra människor som sprider det, det vill säga laddar upp eller ner det via en infrastruktur som tillhandahålls av the Pirate Bay. Att skylla på dem för att de "sprider" materialet är som att beskylla Vägverket för rattfyllor.

Inse, en gång för alla - the Pirate Bay är inte en pengabinge för de som jobbar med siten. De får sina löner genom dagjobb. Bland annat driver man företaget PRQ som hostar diverse websiter.

Inse, en gång för alla - om the Pirate Bay enbart handlade om att maximera vinst för grabbarna bakom, hade de reagerat som alla andra sådana rörelser när de förlorat sponsorer. De skulle backa omedelbart. Men de gör inte det, därför att det inte handlar om vinstmaximering utan om en princip.

Inse en gång för alla - the Pirate Bay tar inte bort den här länken, inte för att de backar undan med "den sprids i alla fall", utan för att alla som har minsta koll på hur Internet fungerar vet om att om man skulle ta bort länken, så skulle materialet börja spridas i ännu större hastighet. Fråga HDTV-folket som försökte ta bort en algoritm från Digg bara för att inse att den plötsligt ingick i sångtexter.

Inse en gång för alla - det är rent ut sagt löjligt att sätta upp "traditionella medier" på någon slags moralisk piedestal. De om några gör vinst på att hänga ut folk litet då och då. Inte bara nedsupna kändisar, utan nazister i brottsregistret och trettonåriga våldtäktsoffer har också fått smaka på tidningarnas "högre moral".

Inse - diskussionen har rasat under ett bra tag nu (om vi räknar Internet-tid). Och ändå har du dessvärre fallet i ungefär varenda grop den här diskussionen har att komma med vad gäller ditt förtroende just bland nätfolk.

När pedofiler är inblandade försvinner civilisationen all världens väg

2008-09-17T15:38:00.004+02:00

Av någon anledning så tappar människor alla koncept när det blir tal om sexualbrott mot barn. Är det ämnet, så kommer de flesta inblandade att börja tävla med varandra om att försöka hitta på sätt att plåga den skyldige så mycket som möjligt. Det handlar om att komma på sätt att skapa så mycket smärta som möjligt under så lång tid som möjligt. Det är frågan om att hitta på nya extrema tortyrmetoder samtidigt som man håller förövaren levande så länge som möjligt, så att man kan tortera honom, gärna under en hel livstid. Och alla som inte tycker att man ska tortera förövaren under åratal tycks stå på hans sida och tycka att det han gör är okej.

Varför börjar folk bete sig efterblivet när det handlar om sexualbrott mot barn?

Polens premiärminister vill införa tvångssterilisering av dessa brottslingar, med motiveringen att de inte längre kan anses vara människor. Alla som kommentarer artikeln på DN hejar glatt på.

Vilket visar att det inte är förövaren som inte är människa. Det är premiärministern, bloggarna och nästan alla andra som vill poängtera vilken smärta de vill utsätta förövaren för. Tala om att överge förmågan att tänka som en människa.

Och skulle Polen nu klubba igenom en sådan här lag, då är det bara att gratulera Europa - då har vi skapat ett första fall av juridisk dehumanisering. Och vi kan genast börja leta efter andra brottslingar att sluta att kalla för mänskliga, bara för att vi ska slippa ta itu med en problematisk medmänniska.

Marie Söderqvists stolpskott

2008-09-10T11:11:00.004+02:00

Marie Söderqvist har i en krönika i Expressen på fullt allvar klappat Expressen, Aftonbladet och andra kvällstidningar på huvudet över hur moraliska de har varit i Arboga-fallet - man har inte tryckt obduktionsbilderna.

Det intressanta är att Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Television och en rad andra traditionella medier också har tillgång till bilderna och kunde ha valt att publicera dem. Kanske hade det sålt extra tidningar om artiklarna om Arbogafallet illustrerades av bilder med döda barn.
Skälet till att Expressen och andra medier inte gör det är att det finns föreställningar om rätt och fel.

Men herregud. Vem är det som har suttit och profiterat på hela den här tragedin? Vem har suttit och vältrat sig över varenda liten detalj i det här målet? Vem är det som har följt varenda steg i händelseutvecklingen? Vem har smällt upp jätterubriker varenda dag i flera månader? Vem har skrivit känslodrypande rapporter om att mamman snart vaknar och inser att hennes barn har blivit mördade? Vem sitter nu och tjänar pengar på att fördöma Pirate Bay?

Det är kvällspressen. Om det är någon instans i vårt samhälle som har hållit den här tragedin igång, inte låtit familjen vara ifred med sitt sörjande och tjänat grova pengar med allmännyttan som sköld, då är det just Aftonbladet och Expressen. Vem fan är ni att döma?

Och det är ju inte direkt första gången det händer. Någon som minns hur Aftonbladet för inte så många år sedan publicerade namn och bild på ett trettonårigt våldtäktsoffer? Är det någon som egentligen har glömt bort att hela det här vältrandet i andras olycka också skedde, med precis samma intensitet, när det gällde tragedin i Blekinge?

Att en kvällstidningsskribent slår sig för bröstet över kvällspressens moraliska hantering av en familjetragedi som de själva exploaterat på flera uppslag dagligen i flera månader är riktigt, riktigt patetiskt.

Mjölka först och klaga sedan - om Arboga-ickenyheten

2008-09-07T06:56:00.002+02:00

Svensk media är en enda sörja av äckliga hycklare som simmar runt. Man mjölkar ut så mycket lösnummer och tittarsiffror man kan ur medmänniskors personliga tragedier under flera månader. Och sedan har man mage att gnälla på att samma tragedi får uppmärksamhet någon annanstans - för då är är det fråga om exploatering.

En dag kom beslutet att göra förundersökningen över morden i Arboga till offentlig handlig, vilket sker med förundersökningar enligt svensk lag. Polisen gjorde alltså denna förundersökning offentlig. För någon hundralapp får man alltihop hemskickat till sig i ett PDF-dokument, snyggt och prydligt. Enligt svensk grundlag.

Någon har tydligen gjort just det. Vi kan kalla honom Kalle. Sedan har Kalle gjort den filen tillgänglig över internet från sin egen dator. Sedan har Kalle laddat upp en torrent-fil till the Pirate Bay - som inte sitter och kollar den eller hundratals andra liknande filer som hamnar där varje dag eftersom det vore omöjligt. Personerna bakom the Pirate Bay har nämligen andra saker att ägna sig åt hela dagarna, som att driva en av världens populäraste internet-sidor och ett web-hotell, med mera. Det var knappast heller de som la ut den här länken. Med andra ord är knappast Kalle någon i Pirate Bay-gänget. Återigen har de andra saker att syssla med.

Polisen har alltså offentliggjort rapporten och rätten publicerat och gjort den tillgänglig för allmänheten. Och privatpersonen vi kallar Kalle har länkat till den. Precis som Google länkar till filer, till exempel.

På Pirate Bay har den här länken drunknat i de miljontals andra länkar som redan finns där. I en månad ligger den där och gör inget som helst väsen av sig. Något tiotal personer bryr sig om att ladda ner PDF från en länk de fått från Pirate Bay (istället för att skicka efter den hos det svenska rättsväsendet).

Sedan kommer TV4 på att den finns där. Det slås upp stort. Helt plötsligt blir det en hel hype runt det hela. Hela befolkningen blir intresserad. Tiotusentals människor laddar ner förundersökningen på ovan stående sätt.

TV4 har skapat intresse runt denna förundersöknings tillgänglighet trots att den vart tillgänglig enligt svensk lag och ingen brytt sig.

Hela den etablerade mediavärlden hänger på och börjar göra lösnummer och tittarsiffror på att oja sig över att Pirate Bay, trots ovanstående fakta, på något sätt skulle tillgodogöra sig hela tragedin i Arboga. Men vilka är det som månad, efter månad, efter månad, efter månad, suttit och tillgodogjort sig tragedin i Arboga, egentligen?

Vilka är det som har suttit och tryckt ur sig sida efter sida om varje liten detalj, gjort inslag efter inslag om varje händelse, från upptäckten av brottet till den här icke-nyheten med Pirate Bay? Vilka är det som sålt lösnummer på att skriva tårdrypande, ingående analyser över mammans chockartade upptäckt att hon blivit av med två barn, och vilka har skaffat tittarsiffor genom att stå utanför hennes hus och filma, dag ut och dag in, vilka har förföljt henne i rättssalen? Om inte media?

Och när dessa hycklare börjar med sitt drev, då hakar snart tiotals småbloggare på. Dussintals meningslösa bloggar med läsekretsar lika små som den här jag skriver på själv börjar kräva att någon borde få sparken någonstans, trots att de inte ens vet själva vad som har hänt. "BARNEN LIDER", lyder de indignerade utropen från bloggare som inte sett mycket mer än rubrikerna, och läst rapporterna från sina kompisar som också bara sett rubrikerna.

Och hela mediadrevet får fel, gång på gång på gång.

Man påstår att the Pirate Bay har offentliggjort förundersökningen, trots att det är polismyndigheten som gjort det. Man påstår att the Pirate Bay har publicerat förundersökningen, trots att det är det svenska rättsväsendet som gjort det. Man påstår att the Pirate Bay lagt ut förundersökningen på the Pirate Bay, trots att den inte finns där. Man påstår att the Pirate Bay lagt ut länken till förundersökningen på the Pirate Bay, trots att det är Kalle som gjort det.

Hur kan hela mediavärlden slänga ur sig så mycket skräp, utan att en enda av dess respresentanter ens känner till grunden för hur internet eller svensk lagstiftning fungerar - när det varit ens jobb att täcka dessa ämnen i ett decennium eller flera - och på så sätt få justitieministern och pressombudsmannen av överväga hur man ska stoppa den grundlags-skyddade offentlighetsprincipen?

Bulten i Bo - etnisk diskvalificering

2008-09-03T07:43:00.000+02:00

Bulten i Bo har alltid något relevant att komma med. Eller så har han i alla fall alltid någon annan bloggare att klaga på - en metablogg om något, med andra ord.

Nu har han kommit fram till att bara för att Mustafa Can påstår att exilkurder säger att det är en plikt att hacka på en bok av Ingemar Karlsson, så är det därför det finns kurder som hackar på den.

Så har vi helt och hållet lyckats ogiltigförklara all tänkbar kritik från kurder mot den här boken. Grattis.

Microsofts nya säkra värld - ett luftslott

2008-08-28T21:08:00.000+02:00

DN meddelar att Microsoft ska komma med en säkrare webbläsare som ska utmana Google.

En webbserver lär fortsätta logga vartifrån ett anrop till en sida kommer. Såvida Microsoft inte lägger upp ett antal proxy- eller anonymitets-servrar så kommer man alltså inte att ställa till några problem för Google.

Sedan kommer vi till den lokala anonymitetstjänsten, som kallas för "Porrinställningen", tydligen. Att tömma cachen och trycka på Home har varit möjligt ganska länge. Skönt att ha funktionen som en knapp om man intresserar sig för sånt ofta.

Överhuvudtaget har jag väldigt svårt att tro att Microsoft skulle göra någonting som gör det omöjligt för myndigheter att snoka på folk. Det känns inte som deras grej, riktigt.

I övrigt ska man öka säkerheten mot virus och trojaner och annat. Det skulle väl inte vara någonting revolutionerande. Microsoft är så världsberömt för sina säkerhetshål att det vore rätt pinsamt om man inte försökte göra något för att öka den allmänna säkerheten. Antagligen dyker ett antal nya säkerhetshål upp. Men även om man skulle få in en jack-pot och göra en massa förbättringar utan nya säkerhetshål, skulle det ju sannolikt bara innebära att man kom ikapp sina konkurrenter en smula.

Operation Bottenlös - ett kryptozoologiskt experiment i Närke

2008-08-27T18:06:00.004+02:00

Bloggaren Yvonne Pettersson har tagit sig an ett väldigt intressant projekt av kryptozoologisk karaktär. Det finns en sjö i Närke som ska ha haft krytozoologiska "sightings", och nu har hon beslutat sig för att göra en egen undersökning av fenomenet.

Kryptozoologi från engelska Wikipedia, i min översättning:

Kryptozoologi (från grekiskans κρυπτός, kruptos, "gömd" + zoologi; bokstavligt, "studiet av gömda djur") är studiet av och sökandet efter djur som faller utanför nuvarande zoologiska katalogisering. Det består av två huvudsakliga forskningsfält:

Sökandet efter levande exemplar av djur som taxonomiskt identifierats genom fossilfynd, men som tros vara utdöda.
Sökandet efter djur som faller utanför taxonomiska kataloger på grund av brist på empiriska bevis, men för vilka det finns anekdotiska bevis i form av myter, legender eller odokumenterade "sightings".

Jag tycker det är ett högintressant projekt. Åtmistone vad gäller den första kategorin har kryptozoologin vunnit flera strider, då man på senare år HAR hittat flera djurarter som hela den etablerade forsningsvärlden varit övertygade om varit utrotade. Och om man nu gör en grundlig undersökning av den här sjön, då kan man, om inte annat, uteslutade kryptozoologiska fynd just här och får söka någon annanstans.

Jag har turen att känna till Yvonne personligen och vet att hon är en klok person. Jag stöder hennes projekt helt och hållet och är glad att just hon bestämt sig för att ge sig ut på det. Jag vidhåller som vanligt min skepticism, men hoppas att Yvonne ska bevisa mig fel.

Danmark och sambandet som inte fanns

2008-08-23T00:31:00.001+02:00

DN tar i för kung och fosterland när man påpekar att den danska "utlänningspolitiken" (en term jag måste erkänna är rätt ny för mig) orsakar kris i turistnäringen.

Någon anledning måste det ju finnas till att turismen till Danmark minskar samtidigt som den ökar till resten av Europa. Men att det, som det påstås i artikeln, skulle bero på att bilden av Danmark skulle ändrats så att man ser landet som ett rasistland, det har jag svårt att tro.

För det första har det ju aldrig direkt stoppat turisterna förut. Det kom mängder av turister till Spanien och Grekland under deras minst sagt otrevliga perioder under Franco och Ioannides. Diktatorer har varit duktiga på att dra in turistmiljoner.

För det andra så undrar jag litet över DN:s siffror i allmänhet. Jag har nämligen svårt att tro att Danmark är det enda landet i Europa som förlorar turistpengar i år. Sådant går upp och ner. Vore man det enda landet så skulle det ju onekligen vara anmärkningsvärt. Annars är det bara en konjunktursvacka för den nationella turistnäringen, och det är sådant som händer de flesta länder då och då.

Kanske kan diverse Muhammed-teckningar och liknande ha gjort att någon enstaka turist oroar sig över att Köpenhamn blir det nya Madrid eller London, men det tror jag knappast heller.

Kanske DN helt enkelt vill komma med ett samband som inte finns, för att göra en liten nyhet stor? Danmarks politik mot sina egna minoriteter är beklaglig, minst sagt, men sådana här artiklar kommer knappast göra någon nytta.

Gorillornas återkomst

2008-08-07T06:52:00.002+02:00

Det är glädjande att man hittat en hel drös med låglandsgorillor i Kongo. Nu kanske inte dessa fascinerande, och med människan närbesläktade, varelse försvinner från vår jord i alla fall.

Men det betyder inte att de inte skulle behöva skydd i alla fall. Tjuvskyttar är en rejäl fara för gorillans fortsatta överlevnad, precis som de är för stora djur i Sverige.

Systematiskt maktmissbruk avlöjat

2008-07-28T22:46:00.002+02:00

Rick Falkvinge, till vardags partiledare för Piratpartiet, i vilket jag själv är medlem, har nu publicerat det dokument för vilket en bloggare nyligen blev JK-anmäld. Han uppmanar fler att göra det, så att den statliga repressionen inte ska slå enbart mot enstaka modiga medborgarrättsaktivister. Jag är på. Några fler?

Från STASI till Sverige

2008-07-28T13:20:00.002+02:00

Henrik Alexandersson har avslöjat att FRA, tvärt emot vad som påstås från officiellt håll, faktiskt övervakar vanliga svenskar - inte misstänkta terrorister. Han har avslöjat att information från FRA läcker.

Därför har han nu anmälts till JK.

FRA är alltså en "hemlig" myndighet som övervakar svenska folket och som det är förbjudet att avslöja missförhållanden hos.

Sådant hör definitivt hemma i diktaturer, inte i demokratier.

FRA ger bra svar på fel frågor

2008-07-23T10:54:00.000+02:00

FRA befinner sig i blåsväder och får hård kritik från många håll. Den huvudsakliga kritiken riktar sig mot att man man enligt lag nu får övervaka all kabelburen kommunikation som går över Sveriges gränser. Och, på grund av Internets tekniska natur, innebär det att man i praktiken övervakar all datortrafik i landet, och därmed i stort sett hela den svenska befolkningen.

Men just på grund av detta övertramp mot grundläggande demokratiska värderingar, och de ofta metoder med vilka denna lag genomförts - som visat på strukturella brister i Sveriges demokratiska system - så uppkommer också kritik mot FRA självt, värdet av Försvarets Radioanstalts existens ifrågasätts från många håll.

Det är ju ganska självklart att FRA försvarar sin existens, det är bara att förvänta. Man har nu släppt information om fyra exempel då deras verksamhet faktiskt haft betydelse. Eftersom FRA är litet i ropet just nu så hakar media naturligtvis på. Fram till ett par veckor innan en viktig demokratisk grundprincip avskaffades i Sverige så teg media. Nu vädrar man upplaga i frågan och hugger på allt som sägs om det.

De fyra exemplen är:

* Ett stoppat politiskt mord. FRA kunde genom sin spaning följa en dödspatrulls väg mot Sverige och förhindra att den fick tag på den politiska flykting man hade som mål.

* Flyktingstatus hos tjetjenska flyktingar.

* En sovjetisk flygkrasch som inte berodde på en militär upptrappning från Sovjetunionens sida, vilket man tidigare befarat.

* Ett svenskt Viggen-plan som inte blev nedskjutet av en atomkryssare.

Dessa fyra exempel visar på vilken nytta man kan ha av militär underrättelsetjänst. Det är gott och väl, det är väl aldrig någon som egentligen på allvar påstått att Sverige skulle avskaffa allt sådant.

Vad dessa fyra exempel inte visar på är varför FRA skulle ha rätt att övervaka all svensk kommunikation. Dessa fyra fall har det gemensamt att de knappast har åstadkommits genom att man övervakat datorkommunikation över våra gränser. Såvida mordpatrullen inte satt och mailade några kompisar i Skövde om vilken rutt man tänkte ta för att slå ut sitt mål, eller ryssarna satt och skröt för sina kollegor på ambassaden i Stockholm över hur man behandlade tjetjenska fångar och så vidare så har den här kommunikationen infångats utomlands.

Det är gott och väl att det sker och ger resultat, och det är modigt att erkänna det från FRA:s sida, även om det är möjligt att Ryssland har åsikter om att svensk underrättelsetjänst i DN och Expressen skryter över sin signalspaning på deras område.

Men huvudkritiken mot FRA kvarstår oavsett dessa fyra exempel. För ingen av dem visar på varför svensk militär skulle sitta och avlyssna hela befolkningen oavsett brottsmisstanke, varför de tidigare gjort trots att man saknat laga stöd, varför detta laga stöd genomförts genom att riksdagen utfört regeringens uppdrag (trots att det i en parlamentarisk demokrati ska vara tvärt om) efter att man misslyckats med att helt enkelt smyga igenom det hela.

DN
Expressen

På onsdag tar Sverige ett steg bort från demokratin

2008-06-16T23:12:00.002+02:00

Det har skrivits så pass mycket om FRA-lagen på sistone, att det inte känns riktigt värt besväret att fortsätta upprepa hela raddan en gång till. Men det är ett par saker jag vill ta till vara på, och som är så pass viktiga att jag inte vill lämna det osagt. Ingen ska kunna komma i efterhand och säga att jag inte har skrivit det.

För det första:

Om, eller - som det ser ut - när FRA-lagen röstas igenom på onsdag så har Sverige tagit ett stort steg bakåt i fråga om demokratin. Eller rättare sagt, man har tagit ett stort steg framåt mot ett avskaffande av demokratin.

Inte nog med att vi har fått världens tyngsta kontrollmakt i förhållande till vårt lands storlek och säkerhetsbehov, ett system som alla totalitära stater i historien skulle fått våta drömmar av.

Nej, inte nog med det. Vi har också sett hur politiker backat från sina principer och tillåtit eller aktivt medverkat till att Sverige tagit det här steget bort från demokrati, trots att de själva tyckt att det vart fel. För att deras politiska karriärer har varit viktigare.

Vi har en bunt politiker som faktiskt varit övertygade om att det är viktigt för Sveriges säkerhet att ta ett steg bort från demokratin. Sedan har vi ytterligare en bunt politiker som satt sin karriär framför demokratin.

För det andra:

Om man har röstat in en politiker och denne på ett sådant markant sätt ställer sin egen karriär eller sitt eget välbefinnande (man är orolig för att reta upp partivännerna) framför demokratin, trots att man blivit vald av folk som tror att politikern faktiskt sätter demokratin i första rummet - ja, då behövs faktiskt inte den politikern i fortsättningen.

Så, för att sammanfatta:
1: När FRA-lagen genomförts, då har Sverige tagit ett stort och nästan oåterkalleligt steg mot avskaffandet av vår demokrati.
2: Detta steg har tagits genom systematiskt mygel och rena lögner.
3: Detta steg har varit del i en strategi som pågått i stort sett ända sedan det politiska etablissemanget gick man ur huse efter IB-affären och rutit att Sverige aldrig mer ska mass-övervaka sina egna medborgare.
4: Detta steg har tagits därför att BÅDE det socialistiska blocket och det borgerliga blocket har drivit fram det.

En tydligare anledning till att fundera över vart Sverige är på väg finns inte.

Det kallas muta

2008-06-05T18:03:00.001+02:00

Det var en gång en polisman, som utredde ett brott. När detta var klart, och det var dags att väcka åtal mot de misstänkta, så fick polismannen i belöning ett toppjobb av målsägaren. Han tog tjänstledigt ett halvår för att sköta detta jobb. Efteråt kunde han gå tillbaka till sitt polisjobb igen, och fortsätta utreda brott. Vem vet, med litet tur kanske målsägaren i nästa utredning också har en belöning att komma med?

Låter det otroligt? Tja, det är sant, i alla fall. Den svenska regeringen pressade en åklagare att åtala trots att åklagaren själv tidigare konstaterat att det inte finns något brott att åtala för. Resultatet blev en kollektiv bestraffning av över 200 företag som inte hade något med utredningen att göra, resultatet blev nedstängning av bland annat en nyhetsbyrås websida. Staten fortsatte sedan att trakassera en politisk organisation med obekväma åsikter med Pirate Bay-utredningen som ursäkt. Polishögskolan hyrde in en känd infiltratör för antipiratlobbyn som expertföreläsare. Denna lobby, som alltså själva kommits på med piratkopiering och skickande av en infiltratör, som mot betalning utförde brott som en internetleverantör skulle anmälas för, är riksdagen för närvarande i full fart att ge begränsade polisiära befogenheter som strider mot lagen.

Så jag antar att organiserad jäv och öppna mutor inom polisen i det här fallet egentligen bara var att vänta.

Jätten rör på sig

2008-02-13T00:03:00.000+01:00

Det var väl bara en fråga om tid innan jätten STIM började röra på sig, och försöka utverka denna "bredbandsavgift" som diskuterats och sedan i princip helt kastats på soptippen. Eftersom det är en dinosaurie det handlar om tog det bara ett halvår eller så innan man insåg att här fanns en plats för oss att få plats, men när man väl gjort det så gör man det med all sin tyngd - man ska nu inleda diskussioner med bredbandsleverantörerna.

Undrar vad leverantörerna anser om en sådan diskussion. De kan möjligen hävda att de inte är med i radio-branchen. STIM anser, om det nu inte är något Mitt i Musiken lagt till själv - att fildelning är att likna vid radio, något som en internet-operatör inte rimligen kan gå med på. Om man tror att den mångadimensionerade, digitala tvåvägkommunikationen som finns på internet är jämförbar med den analoga envägskommunikationen från en radiosändare så visar man brist på grundläggande förståelse om hur datorkommunikation fungerar. Det kanske kan vara förståeligt från en av musikbranchens intresseorganisationer - det är ju inte riktigt deras domän egentligen. Men det vore svårare att acceptera från någon som livnär sig på just datorkommunikation över internet.

Så, förutom att STIM tydligen fått det om bakfoten så kvarstår den gamla vanliga, självklara frågan - ska Per Gessle och Phil Collins tjäna ännu fler miljoner på att folk fildelar Soko? Och vad händer med all fildelning av icke upphovsrättsskyddat material - ska det också avgiftsbeläggas och hamna på utbetalningskort för de mest etablerade artisterna? Kort sagt: vem ska förse internet-leverantörerna med de tusentals människor som ska lusläsa varje bit och byte som laddas upp och ned i Sverige för att kunna avgöra vad det är som fildelas?

Är PirateBay även barnporrs-profitörer?

2008-02-06T07:19:00.000+01:00

PirateBay står just nu under åtal för medhjälp till upphovsrättsbrott. Anledningen är att det på deras site finns länkar till upphovsrättsskyddat material. Det finns alltså inget upphovsrättsskyddat material på PirateBay, men genom sidan kan man leta reda på sådant. Detta konstituerar alltså ett brott, enligt åklagarmyndigheten.

Något som också är olagligt är all form av hantering av barnpornografi. Nu påstår Metro att det finns länkar till barnporr på PirateBay, på precis samma sätt som det finns länkar till upphovsrättsskyddat material.

Om det stämmer, så borde alltså PirateBay kunna åtalas för medhjälp till barnpornografibrott. Om man gör sig skyldig till att sprida upphovsrättsskyddat material genom torrent-länkar, så måste man också göra sig skyldig till att sprida barnporr genom likadana torrent-länkar, eftersom det inte finns något skillnad på hur länkarna fungerar i de två fallen.

Märkligt nog förekommer ingen misstanke mot PirateBay för medhjälp till barnpornografibrott. Det enda polis och åklagare beklagar sig över är att PirateBay inte lämnat ut information om vart de här länkarna leder i praktiken. Men att tillhandahålla länkarna till allmänheten är inte brottsligt i sig.

För mig finns då bara två möjliga tolkningar.

1: Om man gör sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott genom att till allmänheten tillhandahålla länkar till torrent-filer med upphovsrättsskyddat material, då måste per definition samma sak gälla barnporr. Om PirateBay alltså gör sig skyldigt till vad de för närvarande står åtalade för, så måste de också göra sig skyldiga till medhjälp till barnpornografi-brott.

Om det alltså är sant, så väljer polis och åklagarmyndighet att ignorera att barnporrbrott begås, trots att man känner till att så är fallet.

2: Om man INTE gör sig skyldig till medhjälp till barnporrbrott genom att göra länkarna tillgängliga, då kan man inte heller göra sig skyldig till medhjälp till upphovsrättsbrott genom att göra dessa länkar tillgängliga. För då har man gjort det klart att länkningen inte är olaglig, oavsett vad det är för slags material man länkar till.

Det finns alltså två alternativ. Antingen ignorerar polis och åklagare barnporrbrott man vet begås, eller också kan PirateBay omöjligt vara skyldigt till vad de nu står åtalade för.

Aftonbladets lagliga nedladdningar - bättre kan ni

2008-02-06T01:51:00.000+01:00

Aftonbladet vill ju alltid sälja lösnummer. Det är liksom det är som är deras koncept. Man lockar människor med saftiga rubriker och så säljer man tidningar. Inget ont i det, i alla fall inte i en kapitalistisk värld. Det står fritt för var och en att välja bort eländet (jag gör det rätt ofta, även om jag ofta tar med mig morsans blaska på dass där jag tycker att den hör hemma).

Idag vill man locka med hur man laddar ner saker gratis, ja, hela TV-serier av det senaste slaget.

Wow, tycker man, och köper tidningen. Men det enda som egentligen står i artikeln är att det går att ladda ner saker gratis. Hur man gör är det mycket tystare om. Man passar dock på att göra reklam för en tjänst vid namn Joost. Den har samma upphovsman bakom sig som Kazaa och Skype, nämligen Niklas Zennström. Skype är en bra produkt. Kazaa är det inte. Det är ökänt för att lägga in tiotals adwares och liknande, och känns mer som ett virus än som ett fildelningsprogram. Då är till och med Limewire bättre. Limewire fungerar bättre och man slipper sitta och rensa ut i hemlighet installerade adwares och spywares i flera timmar när man avinstallerar huvudprogrammet.

Dessutom påpekar man att tjänsten inte fungerar ordentligt.

Man gör också reklam för tjänsten Qtrax, som gör att man kan lyssna på musik om man går med på att titta på annonser. Inte något vidare för festen, med andra ord. Då kan man ju lika gärna sätta igång sin favoritradio-reklam, i alla fall känns det litet hugget som stucket.

Är det detta som är alternativen till Pirate Bay? En icke-fungerande webtjänst från Kazaa-hållet, och en musiksite där du måste kolla på reklam hela tiden?

Visst är det lovande att några aktörer försöker utveckla alternativ - ju fler alternativ det finns, desto bättre. Men tills vidare kan dessa tjänster inte på långt när konkurrera med Pirate Bay, det måste till bättre prylar än så.

DN fortsätter sin okunnighetskampanj om hundar

2008-02-04T02:30:00.000+01:00

Det var inte mer än ett par veckor sedan som Jonna Sima på DN skrev om hundar senast. Då var det en kamphund som hade attackerat en DN-medarbetare. Eller var det? Det visade sig att hunden tillhörde rasen Staffordshire Bullterier. Den har dåligt rykte därför att den en gång i tiden, när hundkamper var tillåtna, användes i sådana kamper.

Men Jonna Sima påstod att just den här hunden var en kamphund. Trots att hon antagligen inte hade kollat upp ifall hunden hade använts i kamper, vilket är definitionen på kamphund.

Nu har hunden attackerat igen. Och återigen kallar Jonna Sima den för kamphund. Återigen utan att kolla upp om den använts vid kamper. Trots att hon den här gången en expert hon själv intervjuat säger att det inte är fråga om någon kamphund.

Ändå fortsätter hon att kalla den kamphund.

Det är väl dags snart att man sätter någon som klarar av ämnet på det här ärendet, och alla andra ärenden också, för den delen?

Har du damp, Marklund?

2008-01-27T12:26:00.001+01:00

Jag vet att det är taskigt att utnyttja människor med psykiska handikapp som slagträ i en diskussion. Men när man läser detta kan man börja fundera.

Liza Marklund må vara en av Sveriges mest firade författare, men när hon ska försöka diskutera något inom hennes intressesfär så låter hon ändå som en treåring med Aspbergers. Det är nästan synd att det inte är en podcast hon har, då hade man även fått höra hennes primalvrål. Det enda som förvånar mig är att hela krönikan inte är skriven i caps.

Tappa inte konceptet bara för att någon råkar den enorma fräckheten att tycka något annat än dig själv, Liza. Tagga ner ett par kilo, det mår du bra av.

Lite sent

2008-01-26T23:47:00.000+01:00

Lite roligt är det faktiskt att ISM och palestina-grupperna idag arrangerade en demonstration mot blockaden av Gaza - med tanke på att blockaden av bränsle, mediciner och mat avslutades för några dagar sedan...

Okunnigheten om hundbegrepp fortsätter

2008-01-25T21:26:00.000+01:00

En DN-medarbetare anfölls av en hund i morse. Då reagerar DN och skriver om ämnet. Men de har ett problem - de går fakta i förväg och påstår att det var fråga om en kamphund.

Antagligen syftar de på en av några raser som i tidningarna felaktigt fått begreppet kamphund, eller ännu värre, mördarhund. Det är fråga om raser som pitbull, amstaff, bullterrier och ibland - när det passar - även rottweiler och doberman.

Men en kamphund är en hund som används vid hundslagsmål. Oavsett ras. Om man bussar en cockerspaniel på en annan hund så är cockerspanieln en kamphund.

Jag fattar inte att kunskapsnivån kan vara så låg.

Ser däremot att pitbull-entusiaster vill verka för att få fram en stabil stam i Sverige, såsom det finns i USA - där pitbullen anses vara en utmärkt familjehund. Detta beror på att den där är accepterad och avlas seriöst på samma sätt som vilken ras som helst, må det vara en schäfer eller en golden retriever.

Det är ett utmärkt initiativ. Räkna inte med att tidningarna kommer sluta med att försöka sabotera stora hundars rykte dock.

Testar

2008-01-23T22:14:00.000+01:00

Testar något nytt idag, får vi se vad som händer.

Pinsamt, Liza

2008-01-21T08:14:00.001+01:00

Liza Marklund måste ha kommit med det största hjärnsläppet i svensk fildelningsdebatt sedan Bert Karlsson bestämde sig för att göra bort sig för ett par år sedan. I Expressen har har "granskat" 70 piratpartisters debattartikel i tidningen, och det visar sig att hon inte har uppfattat någonting av vare sig problematiken, eller de andra ämnen som rör den, som till exempel juridik.

Personangrepp
Och då argumentet tryter, så får den presumtive debattören istället försöka sig på personangrepp. Upphovsrättskritiker, människor som inte har hennes egen åsikt i den här frågan med andra ord, "vill stjäla", är "simpla tjuvar". De är "okända" - ty Marklund känner inte till dem - och alla vet ju att det i pressen är fult att vara okänd och tala för sig. En talanglös dokusåpa deltagare från 2001 har åsikter som är betydligt mer värdefulla än företrädare för ett part med fler medlemmar än (mp). De är "lata", "snåla" och "snyltar på andras arbete".

Sådana är det, de okända tjuvar som har fräckheten att inneha en annan åsikt än henne själv! Och det ironiska är att hon anklagar sina motdebattörer för att använda sig av denna teknik som hon själv använder sig av genomgående under hela artikeln - att med svepande formuleringar dra alla som inte håller med över en kam. Hon påstår att de piratpartister som skrev debattartikeln (hon påstår att samtliga som skrivit under är piratpartister, när fler än tio av dessa sjuttio inte skrivit under någon anknytning med partiet) kallar alla som inte delar deras åsikt för "bakåtsträvande, teknikfientliga krafter" - inom citat. Detta stämmer inte. De påstår att de som vill samarbeta med bakåtsträvande, teknikfientliga krafter - det vill säga lobbygrupper som vill begränsa teknikutvecklingen med laga medel för att säkra en utdaterad marknadsstrategi, som till exempel Antipiratbyrån, gärna vill göra det.

Fel om begrepp och grundläggande sakförhållanden
Liza Marklund vet inte vad fildelning betyder. I början skriver hon ordet inom citat-tecken. Jag kan ju inte vara säker på hennes intentioner här, men för mig känns det som om hon vill ironisera över uttrycket - påpeka att fildelning minsann bara skulle vara en fin omskrivning för piratkopiering. Men under "rubriken 4 argument nr 1", så ska hon hävda att hon gillar fildelning, för hon laddar själv ner. Det är bara det att fildelning inte är samma sak som att ladda ner. Hon har alltså inte ens kommit så långt i begreppsvärlden, och ändå skriver hon om sina åsikter som "fakta".

Liza Marklund kan tala om för hela världen att när någon skriver "fri", så menar denne gratis. Hade hon känt till någonting om den kultur som utvecklats på Internet de senaste trettio åren (!) så hade hon vetat om att det finns stor skillnad på "fri" och "gratis". Det kan man för övrigt även komma fram till genom att använda sig av vanlig ordförståelse.

Hon påstår att piraterna inte vill betala för sig. Det innebär att hon påstår sig veta att piratpartister aldrig betalar för någonting vad gäller kulturinnehåll. De köper aldrig skivor, de snattar biobiljetter ur biljettkassan, plankar in på kulturhuset och lämnar inte tillbaka sina biblioteksböcker. Det är imponerande vilken personkännare man är, då man kan avslöja 70 människors gemensamma karaktärssvagheter i en simpel mening så där.

Marklund anser att det är hon som borde vara arg för att det kommer lagar som kränker privatlivet för att skydda upphovsrättsindustrin. Det är en intressant passus överhuvudtaget. För det första ger piratpartisterna i grund och botten rätt när hon medger att Cecilia Renfors förslag drabbar personlig integritet och rättsskydd. Hon tycker bara att hennes meningsmotståndare borde undantas från just sådana saker som integritet och rättsskydd, eftersom de är "tjuvar". Men om vi nu för resonemanget skulle acceptera att alla fildelare (en tredjedel av befolkningen, ungefär) skulle vara tjuvar, tycker hon att alla brottslingar borde mista sitt rättsskydd, eller bara brottslingar som har andra åsikter än hennes egna?

För det andra så är ju faktiskt inte det stora problemet med Renfors förslag att det blir lättare att åka fast för piratkopiering. Det stora problemet är att hon föreslår att en regering med laga medel reglerar marknaden för att försvara en viss marknadsstrategi för en viss varubranch, och dessutom är beredd att sätta grundläggande demokratiska värden ur spel för att uppnå detta.

Vad är upphovsrätt?
Vidare har hon fått för sig att upphovsrätt bara handlar om att få betalt. Om man hellre avstå rätten för sina verk än att godkänna att en viss utveckling sker för att skydda denna rätt" innebär att man bara inte vill ha betalt längre. Men den som vet något om upphovsrätt vet att det också handlar om vem som har rätt att utnyttja ett verk och under vilka förutsättningar. Det handlar alltså inte om att få betalt, om att upphovsrätt skulle vara någonslags höna som lägger X antal guldägg varje månad, eller skapar pengar som sätts in på ens konto. Nej, det innebär att man har rätten att avgöra hur ens verk ska användas, och som ett resultat av detta så kan man se till att denna rätt genererar pengar, om andra vill utnyttja verket. Det är det mest grundläggande inom upphovsrätt, och inte ens så långt har Marklund kommit i frågan.

Vad är stöld?
Lisa Marklund visar också prov på sina stora kunskap i andra juridiska fält. "Att ladda ner en film, bok eller skiva utan att betala är exakt samma sak som att gå in i en videobutik eller bokhandel och stjäla den."

Det är bara det att om du laddar ner en film, bok eller skiva (eller ett avsnitt av en TV-serie, eller en föreläsning, språkkurs, en enskild låt eller något annat som kan laddas ner olagligt men som tydligen inte ingår i Marklund ramar) är att skapa en kopia utan att ha tillgång till det. Originalet finns kvar. Författaren och förläggaren till boken - för i ärlighetens namn är det ju i egenintresse som bokförläggare som Marklund skrivit denna artikel, apropå dolda motiv - har kvar originalet, kan göra fler kopierar att sälja och behåller dessutom fortfarande upphovsrätten till boken. Det enda de har förlorat är intäkten för försäljningen av ett exemplar av boken - och det utan att veta om den som laddade ner den är så intresserad av boken att denne skulle gått och köpt den om den inte funnits för nedladdning.

Det är alltså inte samma sak. Det är därför piratkopiering står under upphovsrättslagstriftning och stöld står under tillgrepsbrott. De står på olika plats i lagen därför att de inte är samma sak. Så mycket koll har alltså Liza Marklund på juridik.

Skulle hon vilja ha en bättre jämförelse skulle hon sagt att det är samma sak att ladda ner en bok som att spela in en skiva på kasettband. Och det är inte heller samma sak som att gå in i en affär och sno skivan.

Liza tror inte heller att piraterna skulle använda andras trådlösa nätverk för att få gratis internet. Jösses, Liza, vart kommer du ifrån egentligen, och hur ser klimatet ut där?

Sammanfattning
Slutsatsen är alltså att Liza Marklund, i egenskap av företagare och förläggare har sett någon kritisera hennes branch utdaterade marknadsföringsmodeller. Man kritiserar att lagen skrivs om för att skydda dessa modeller, och att grundläggande demokratiska värden får stryka på foten för dem.

Hon känner då sin ekonomiska situation - eller snarare graden av vinst - hotas och vill gå till angrepp. Hon avslöjar snabbt att hon inte känner till vad fildelning ens är, eller ur nätkultur fungerar, eller vad "fri" innebär, eller vad en stöld är i laga mening, eller hur upphovsrätt i grunden fungerar.

Så istället använder hon sig av den gamla beprövade metoden att utsätta meningsmotståndaren för personangrepp.

Pinsamt, Liza. Vore det inte bättre att hålla sig till att skriva skönlitteratur i fortsättningen?

Nu fuskar vi oss igenom EU-fördraget

2007-10-19T07:37:00.000+02:00

Jag måste erkänna - jag vet inte vad jag tycker om EU-fördraget och idén om att utöka federationen EU i en mer statlig utveckling. Klart är att experimentet är helt och hållet artificiellt, och att makten bli än mer centraliserad. Detta har i och för sig varit fallet ända sedan vi först gick med i EU, men nu blir det än mer så.

Men klart är att EU-förespråkarnas metoder är rätt fula. Först får enskilda stater själva gå in och lägga pengar på för-propagandan, med vetenskapen att om man förlorar en eventuell omröstning, kan man alltid göra om den om ett par år med bättre resultat - om man vinner är det naturligtvis otänkbart att man skulle kunna rösta om. Man kan försöka igen att gå med, men går man med är man fast.

Samma princip gäller vad gäller denna konstitution. Enligt tidningarna har man nu kommit överrens om ett nytt förslag. Detta förslag är i stort sett identiskt med det gamla, man har bara flyttat runt några siffror. Dessutom har man skapat någon form av undantagsregler som gör att Nederländerna inte längre behöver ha någon folkomröstning där. Så har man fullständigt kört över holländarna för att på så sätt stoppa de som var med om att mosa den förra versionen.

Med andra ord - om medborgarna inte gör som eliten vill, då ändrar man bara på spelreglerna och prövar igen. Till slut får man som man vill.

Free Burma

2007-10-04T20:04:00.001+02:00

Den 4 oktober protesterar bloggare i hela världen med denna enkla metod: en bloggpost med budskapet Free Burma.

Kadhammar och Lukasevangliet

2007-09-23T03:56:00.000+02:00

Peter Kadhammar har i dagens Aftonbladet avslöjat hur katolska kyrkan antingen, och troligen, fuskat eller alternativt slarvat sig till en massa statliga medel. Man är en av de trossamfund som efter att stat och kyrka delvis skiljde sig år 2000 får hjälp av skatteverket att driva in sina medlemsavgifter. Det är bara det att katolska kyrkan anser vara en familjeorganisation, förstås. Så när en person blir medlem, passar man på att göra hela familjen till medlemmar, och ibland även vänner och bekanta. Sedan tar man ut 1% av inkomsten i medlemsavgift via skatteverket.

Kadhammar passar på att raljera lite med den kristna tron genom att göra jämförelser först med Augustus skatteskrivning och sedan med annat i evanglerierna. Det är bara det att Kadhammars jämförelser haltar.

Att en organisation registrerar massa extra medlemmar för att få ut extra pengar av staten får inte mig att tänka på Nya Testamentet. Det får mig att tänka på SSU.

Madonna - judendomens ambassadör i Hollywood!

2007-09-17T05:21:00.000+02:00

Enligt Ynet har Madonna, medlem i den illa beryktade "kabbalah"-sekten, nu varit i Israel och träffat bland annat Shimon Peres. Hon hävdar att hennes kabbalah-sekt är populär i Hollywood och att hon därför är en "ambassadör för judendomen".

Det skapar några tankar, faktiskt.

För det första - sedan när behöver judar några ambassadörer i Hollywood?

För det andra - om jag började marknadsföra tomatprodukter med kött i, vore jag då en ambassadör för vegetarianism? För Madonnas urvattnade har ungefär lika mycket med judendomen att göra som skinka har med att vara vegetarian att göra. Bara för att man använder ordet "vegetariskt" betyder det inte att det är vegetariskt. Det är innehållet som gör något vegetariskt. Samma sak gäller hennes lilla rörelse. Att man använder ordet kabbalah betyder inte att det har något med judisk mystik att göra. Det är innehållet som gör det till judisk mystik.

Undrar om hon är en lika bra ambassadör för judendom som centrets Philip Berg är för sig själv - hittils har han iaf inte lyckats förklara vad han är doktor i, och den yeshiva som han påstår fått rabbinsk ordination från förnekar att de ens haft med honom att göra.

Förbjudet att inte fira Ramadan

2007-09-13T21:55:00.000+02:00

I Gaza City står Kamal, en uniformerad medlem av Hamas säkerhetstrupper. Hans uppgift är att se till att ingen bryter fastan under Ramadan.

Att inte fasta är förbjudet.

Han medger inte om han tänker straffa de som bryter fastan, men tillägger:

Det finns inget mer skydd för de som inte fastar.

Det är litet otäkt, om man funderar över ifall Hamas vill införa en islamistisk diktatur på Gaza-remsan. Speciellt om man tänker på att man tidigare bränt ut internet-caféer och härom veckan förbjöd det oberoende journalistfacket.

Det är okej att gräva på Tempelberget

2007-09-02T22:50:00.000+02:00

Minns ni utgrävningen en bit från Tempelplatsen? Hur fruktansvärt det var att det förekom utgrävningar ens nära en så helig plats?

Gissa vad? Bara det inte är israeler som är i farten är det tydligen helt okej att gräva, inte bara i närheten av Tempelplatsen, som israelerna gjorde, utan på Tempelplatsen i sig.

Krossa Ramlösa - sommarens pseudo-kall

2007-09-02T14:18:00.000+02:00

Sommarens pseudodebatt handlar om vilken skurk man är om man köper flaskvatten.

Debatten handlar inte om att enskilda vattenbolag plundrar sötvattensresurserna i några områden där de utvinner vattnet. I alla fall har inte jag hört något om det. I så fall skulle det vill finnas "Bojkotta Loka"-kampanjer lite varstans, tycker man.

Problemet är att det går åt energi att stoppa vattnet i flaskan, och att transportera det dit det ska.

Det är många i U-länderna som dricker flaskvatten, helt enkelt därför att man måste. Likaså turister som dricker vatten därför att deras magar inte klarar av bakteriefloran i det land de befinner sig.

Det är inte där problemet ligger, dessa anledningar att använda flaskvatten är inte mål för bojkottivrare och världsförbättrare. Problemet är att vi köper vatten i Sverige, trots att vattnet i kranen håller hög kvalitet.

Jag tänker inte gå in i detalj på att bara för att svenskt kranvatten i allmänhet är bra, så finns det kranar vars vatten smakar skit av ena eller andra anleningen, eller att många flaskvattenmärken har lite bonusar i form av mineraler och vitaminer som saknas i kranen, som däremot har sina egna vitaminer och mineraler. Det är småsintheter och som kan konstateras, men jag tänker inte slösa tid på det.

Men kom igen nu. Vilket jäkla pseudo-problem.

40% av världens befolkning har tillräckligt med bra vatten överhuvudtaget. Det mesta sötvattnet som finns vid ytan är inte uppbundet i flaskor, det är bara för smutsigt för att människor ska kunna dricka eländet. Isarna smälter och vi håller på att spränga varandra i luften som aldrig förr.

Det måste finnas något viktigare att gnälla över än att någon köper Loka istället för att ta vatten ur kran.

Tidningsanka?

2007-09-01T21:24:00.001+02:00

Finns det någon som ens kan komma på tanken på att detta skulle vara ett misstag?

– Vi hade ingen aning om att det fanns en sajt som heter Pirate Bay.

Detta måste vara det dummaste jag har hört på länge. Åtminstone i Sverige torde ju just Pirate Bay vara den kändaste websiten som existerar, i kamp med typ Eniro och några till. I stort sett alla har hört talas om den.

– Har du sett loggan? Tycker du verkligen att de är lika? Det finns ju överhuvudtaget ingenting som är likt.

Ett mångseglat sjörövarskepp i hård sjö med texten Pirate Bay? Hur kan det inte vara likt?

Varför får jag känslan av att nyhetstorka och en fantasifull reporter ligger bakom denna anka?

Dags för ideologisk strid på Skarpnäcks Folkhögskola?

2007-09-01T00:28:00.000+02:00

Då var det dags att bråka lite i skolan igen då.

Vi ska ha media som tema. Vår kära 68-vänsterlärare ("alla medier är väldigt ensidigt på Israels sida / nu finns det judar som beter sig precis som nazister") Margareta Wahlfisk ska lära oss att inte låta oss lura av media - de är alla kapitalister med marknadsföringsagenda. För att uppnå detta har hon gett oss boken Välkommen Till Dramafabriken, med Dan Josefsson som redaktör och andra ETC-profiler som skribenter, till kurslitteratur.

Boken vill slå hål på myten om objektivitet, och oavsett ord, så gör man ett gott jobb, genom att vara så löjligt vinklad att det nästan är pinsamt.

Bland annat så gör man redan invigningsvis reklam för Den Offentliga Lögnen av Bengt Nerman på Journalisthögskolan, genom att försöka få den att framstå som... objektiv. Den är den hårdaste skildringen av hur svensk media alltid går kapitalisternas ärenden, och har därför tigits ihjäl av borgarna, och så vidare. Och hur objektiv är man då?

Nerman:

Men nu har ju socialdemokratin släppa allt det där [idékampen och idédebatten - min anm], och däri ligger den socialdemokratiska katastrofen. Man har ingen idé i botten utom att man ska förvalta detta kapitalistiska samhälle, och samtidigt se till att man håller kontakt med de många, många människorna så att de ska tro på att detta är det bästa som sker. [...] Vi var ju den enda högskolan i Sverige som blev ockuperad av eleverna. Lärarna utestängdes och det utgick ett påbud om att endast Internationalen eller möjligen Arbetets söner fick användas som pausmusik när man gjorde radioprogram. Men det var mest på skoj.

Hela inledningskapitlet går mer eller mindre ut på att Nerman kommer med liknande reflektioner och kapar hela media-Sverige för att vara den onda kapitalismens lakejer, medan Josefsson driver på och klappar händerna, och emellanåt skildrar Josefsson hur han mellan samtalen kommer på exempel ur "verkligheten" som visar hur rätt Nerman har på varje punkt.

Detta är en debattbok, det är legitima åsikter, en del håller jag med om, och Josefsson gör ju knappast någon hemlighet av vart han står någonstans, och namnen på skribenterna talar för sig själva. Liksom att det är Ordfront Förlag som gett ut boken.

Men samtidigt som Josefsson vill avliva myten om den objektiva journalisten, så beskriver han i förordet boken såhär:

Man kan därmed se boken som en provkarta på vad även andra medier kunde ha fyllts med om journalisterna varit lite modigare.

Han gör alltså anspråk på objektivitet, samtidigt som han är lika objektiv som Per Ahlmark, fast från ett vänsterperspektiv.

Jag är lite nervös över att vi ska använda detta som lärobok i mediekunskap på skolan. Men å andra sidan har ju representanter från lärarkåren på Skarpnäcks Folkhögskola bett oss i Elevrådet att ställa oss bakom en intressegrupp som ska utöka skolans samarbete med Demokratiakademin - som också sorterar under Ordfront. Så egentligen borde jag väl inte vara särskilt överraskad. Att vi använder en kursbok som hyllar Nerman, som tidigare arbetade på Folkuniversitetet, som har samma huvudman som Skn Fhsk är ju inte att förvånas över, bara för att göra nätverket lite bredare. :)

Och nästa vecka ska vi visst utöka vår lista av kurslitteratur med Naomi Kleins "No Logo". Håhåjaja.

Herman Lindqvists agenda

2007-03-26T07:35:00.000+02:00

Herman Lindqvist är en intressant författare och skribent. Med spetsfundiga kommentarer lyckas han ofta göra historia - och då talar vi om den tråkiga historien med Vasa-kungar in absurdum - intressant för vanligt folk. Men med spetsfundiga kommentarer tvingar han också läsaren att ta del av sina egna ibland lite virriga politiska åsikter.

Krönikan "Mindre makt än någonsin - aldrig förr så mediabevakade" i Aftonbladet söndagen 25 mars torde utgöra ett bra exempel på detta. Han skriver om kungehusets historia och om en lång kamp om att avskaffa denna.

De flesta av er har nog noterat att Sverige är en monarki och har så varit i över tusen år, det vill säga lika länge som det funnits någonting som hetat och liknat Sverige på kartan. Detta faktum upprör då och då en och annan skribent i media, oftast skribent med folkpartistisk-liberal bakgrund.

Jag vet inte om Herman Lindqvist gjort någon frekvensanalys i ämnet, det vore i så fall intressant att ta del av den. Men det viktiga är vad som faktiskt sägs.

För det första att det inte finns något stöd för avskaffandet av monarkin.
För det andra att de som vill ta bort den i huvudsak är folkpartister och andra liberaler.

Ett stort antal motioner angående kungahuset har i år inkommit från ledamöter hemmahörande i folkpartiet, socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Birgitta Ohlsson (fp) kräver att kungen fråntas sina kvarvarande maktbefogenheter i väntan på att republik införs, Hillevi Larsson och Veronica Palm (s) vill utöka Riksrevisionens insyn i kungahusets ekonomi, Lars Ohly m.fl. (v) vill sänka apanaget och Max Andersson m.fl. (mp) föreslår att kungen går i pension vid 65 års ålder och att monarkin avskaffas i samband med detta.
(Republikanska Föreningen)

Den 15 februari diskuterade riksdagen om Grundlagsutredningen skulle få tillåtelse att utreda även statsskicket. Detta krav hade framförts av vänsterpartiet och miljöpartiet, och vid omröstningen i riksdagen fick det stöd av bl.a. Hillevi Larsson (s) och Peter Althin (kd), båda ledamöter i Republikanska Föreningens styrelse.
(Republikanska Föreningen)

Vi kan alltså snabbt konstatera att det inte alls är en helt liten fråga i riksdagen. Och att det långt ifrån är en åsikt som skulle kunna peka ut en person som folkpartist - vilket för övrigt kan bekräftas med att det inte direkt bara är folkpartiet som har avskaffandet av monarkin inskrivet i sitt program.

Men än värre är vad Lindqvist påstår i slutet på samma stycke som det från vilket jag hämtat det första citatet:

Monarki är odemokratiskt, brukar dessa liberaler dundra, så mycket de nu kan dundra med silverskeden de har i munnen sedan födseln.

Republikaner är således detsamma som människor som växt upp med silversked. På så sätt kan man lite snyggt gå undvika frågan om huruvida monarkin faktiskt är demokratisk eller inte. De som tycker så är ju snobbar.

Alternativt kan det vara fråga om att alla folkpartister är överklass-slynglar som aldrig behövt dra sitt strå till stacken - eller att liberaler skulle vara det.

Men kan se det som litet märkligt att en så pass vänsterorienterad skribent som Lindqvist försvarar monarkin så till den milda grad att han använder sig av GBA-argument och försök till förlöjliganden av meningsmotståndare. Kanske för att hela hans karriär går ut på att göra kungar (numera döda sådana i och för sig) till intressanta för vanligt folk. Men även om monarkin avskaffades skulle väl knappast mordet på Gustav III eller vart den där byxknappen finns vara mer eller mindre intressant?

Hursomhelst bör man väl ta Herman Lindqvist med en nypa salt - han må kunna sina konungalängder, men modern politik kanske han skulle hålla sig undan. Eller så kunde han åtminstone låta bli att förvirra de två ämnena med varandra?

Och apropå krönikans rubrik - kanske är det inte så konstigt att Karl XIV Gustav får stå ut med mer mediebevakning än Gustav Vasa.

Kanske media har en annan betydelse idag än den gjorde innan Sverige fick igenom grundläggande pressfrihet. Notera då att Aftonbladet var bastionen för liberal media när detta skedde - alltså ett gäng med silversked. Innan dess fanns för övrigt knappast någon "media" värd att tala om.

För övrigt kan en kvick skribent som Lindqvist med full koll på dagens värld knappast ha undgått att upptäcka att hans egen arbetsgivare, den tidigare liberala tidningen Aftonbladet, går i bräschen för paparazzi-bevakningen av kändisar tillsammans med den övrigt kvälls- och skvallerpressen.

Officiell website

2007-03-19T04:53:00.001+01:00

Har nu skaffat en officiell websida.

Meta-bloggningar får inte bli något allmänt förekommande

2007-03-01T07:19:00.000+01:00

Bulten i Bo har en strålande förmåga att halka mellan det suveräna och det barocka. Ibland har han en poäng. Ibland tycks han snarare ha en hallucination.

Han skriver idag om snacket som dykt upp om den meta-bloggdiskussion som dykt upp de senaste dagarna runt en viss DN-artikel, och han har en viss poäng. Det är dags att inse att det blir rätt tråkigt att blogga om fenomenet blogg i tid och otid, och glädjas över hur otroligt stor betydelse bloggen har och att vi ser en revolution och att papperstidningen snart kommer att vara ett minne blott och att journalisterna snart kommer vara överflödiga, för snart kommer mannen på gatan själv att fixa sina egna nyheter.

Det är dags att vi inser att vi springer lite före tiden. I USA har bloggarna fått viss betydelse ibland, och man har genom ett antal människors arbete lyckas bli först med några bra stories. Men de utmanara naturligtvis inte Washington Post eller New York Times.

Detta innebär inte att en yrkesgrupp som kan arbeta dedikerat åtta timmar om dagen med att ta fram dessa nyheter numera är överflödig. Det innebär inte slutet för editerade nyhetsflöden som de vi får i "traditionella" media. Det innebär inte att tidningarna dör - utan bara att de byter plattform.

För faktum är att den viktigaste källan för nyheter att kommentera fortfarande är tidningen - när vi inte är fullt upptagna med att skriva om oss själva eller om varandra. Vi läser någonting (i pappersupplagor men oftare på tidningarnas hemsidor eller i deras RSS-flöden), och sedan reagerar vi på det.

Detta innebär att vi är andrahand. Vi reagerar på något som redan finns. Vi kan fungera som reaktion över pressen, som de som övervakar övervakarna som klyschan lyder, och vi kan fungera som en utmärkt sammanfattning av dagens eller veckans nyheter (eller de nyheter vi själva tycker är viktigast), men det betyder inte att vi ersätter traditionella media.

Vi utgår ofta från en felaktig utgångspunkt:

Bloggar är en inte modern motsvarighet till tidningar.

Tidningar är förstahandskälla för nyheter som övervakar samhället genom granskning och som utmanar saker som är felaktiga, ibland ganska handgripligen.

Innan bloggarna börjar generera så mycket pengar att man har tillräckligt mycket resurser att fylla den här funktionen har vi inte skuggan av en chans att vara en modern motsvarighet till tidningen. Det stämmer att bloggen är ett flexiblare och billigare medium att driva än en tidning. Men innan man kan heltidsanställa flera bloggare kan man inte vänta sig samma typ av förstahandsvärde. Och innan man har resurser att klara av långa och besvärliga juridiska tvister kan man inte vänta sig att man ska utmana makten.

Jag tänker i fortsättningen försöka undvika meta-bloggningar.

Årets mest korkade frispel?

2007-02-27T23:31:00.000+01:00

Carl Bildt kom idag med ett förslag av dellösning till konflikterna i Kaukasus. Förslaget går ut på att införa ett antal diskotek. Jag får förmoda att tanken är att om folk har något att roa sig så kommer de hellre göra det än att utöva våld mot varandra.

Det är en ganska sund inställning som länge har varit en typisk vänsterstrategi för att stävja problem och tråkigheter i förorter, allt sedan Oasens dagar. Man kunde tycka att socialdemokratin anser att det är en bra idé.

Men tydligen tycker man inte det. I alla fall inte om man fråga socialdemokraternas utrikespolitiska talesman Urban Ahlin, som får fullständigt spel när han får reda på saken.

"Herregud, jag blir alldeles paff. Det finns ingen måtta på killen. [...] Problemen i kaukasus grundar sig på något helt annat än brist på diskodans, det borde Bildt veta. Han underskattar problematiken i regionen. [...] Vilken del av världen Bildt än åker till så blir det problem Den politiska trovädigheten naggas i kanten varje dag. [...] Sverige har inte blivit en stormakt inom konfliktlösning genom att ha en utrikesminister som menar att det är bristen på diskodans gör att det blir konflikter. Även om vi har en stark musikindustri." (Ministerns fredsdans, Aftonbladets pappersupplaga, 070227)

Men vad i helvete, Ahlin. Vad är det för Parlamentet-argumentation? Jag tror inte för ett ögonblick att Carl Bildt ens antytt att det skulle vara bristen på diskodans som skulle ligga till grunden för problemen. Jag tror inte för ett ögonblick att han skulle försöka mena att fler diskon skulle lösa problemen, på samma sätt som socialdemokratin knappast menar att fler ungdomsgårdar skulle ta bort problem i förorten.

Men den billiga poängen försöker Ahlin göra på en gång, vilket visar på en fullständig brist på perspektiv och omdöme. Att han sedan kommer med fullständigt huvudlösa beskyllningar och personpåhopp genom att antyda att det i själva verket skulle vara Carl Bildts besök som skapar internationella konflikter, som om han vore Bibelns eldröde riddare som sprider krig omkring sig på jorden är så småsint och tendensiöst att man kan bli mörkrädd.

Det stora problemet är att det är sossarna som riskerar att förlora trovärdigheten i utrikesfrågor genom att deras utrikespolitiska talesman kommer med så otroligt taffliga, omdömeslösa och korkade uttalanden. Och det vore väldigt synd om idiotiska uttalanden skulle tvinga oss att stå ut med sju och ett halvt år av nedmontering av allt vad folket byggt upp under ett sekel - det gör nämligen borgarna en liten smula snabbare än vänsterblocket, den stora skillnaden mellan dem.

Journalister: åk till Västsahara, gå med i al-Qaida

2007-02-20T07:25:00.000+01:00

Marockanska myndigheter har gripit en svensk journalist i Väst-Sahara. Enligt människorättsorganisationen Asvdh anklagas han för att ha "lagt sig i interna angelägenheter". Han kan utvisas eller... ställas till rätta anklagad för samröre med al-Qaida-terrorister.

Marocko har ockuperat området Väst-Sahara. 48 % av befolkningen lever i flyktingläger och området är avskilt från ockupationsmakten genom en 200 mil lång mur.

Man har tidigare vägrat journalister från att rapportera från området.

Och när en journalist nu gör något så fruktansvärt provocerande mot kungariket Marocko som att vara där och undersöka vad som händer, trots att även FN bekräftar övergrepp mot civilbefolkningen, så anklagar man honom för att ha samröre med al-Qaida?

För det första är det väl ett tämligen genomskinligt och fånigt påstående som jag har svårt att tro att någon kan ta på allvar. För det andra är det beklämmande att man hanterar terrorhot med sådant godtyckligt användande. Måste kännas förjävligt för efterlevande till offren för al-Qaida att nätverkets namn används för att fängsla journalister.

Men det känns som om nordafrikanska diktaturer har specialiserat sig på befängda anklagelser.

Även en blind höna...

2007-02-19T16:19:00.000+01:00

Aftonbladet är inte en tidning som jag har någon större respekt för eller sätter någon större tillit till, personligen. De ligger så att säga ett steg ovanför Hänt I Veckan, men mycket mer är det inte.

Men ibland kan man faktiskt få ut något av att läsa Aftonbladet.

På insändarsidan har man en sektion som heter, "Hörru Anders". Där kan läsarna skriva in sina åsikter och frågor om Aftonbladet, och så antas det att det är chefsredaktören själv, Anders Gerdin, som svarar. Antagligen är det han. Ibland kommer det dumma frågor, ibland kommer det vettiga frågor, ibland får de dumma svar, ibland får de vettiga svar.

Idag höll jag på att skratta på mig när jag satt på toaletten och bläddrade igenom gårdagens blaska (skit ska med skit fördrivas) och såg ett riktigt suveränt, elakt svar på en dum fråga.

Frågan kommer från "Niklas".

13 februari i år kunde man få köpa till en dvd-film för tio kronor extra, när man köpte Aftonbladet.

Många, även jag, har någon gång köpt en inplastad porrtidning med en pappersskiva i med diverse reklam med lättklädda tjejer på, där det dessutom följer med en dvd-skiva.

Jag smålog lite när jag häromdagen fick syn på layouten på denna inplastade dvd-film. Man skulle kunna tro att Aftonbladet härmat och inspirerats av porrtidningarnas reklam.

Dvd-filmen (en thriller med bland annat Nick Nolte) var inplastad tillsamman med en stor plastskiva i bakgrunden, precis som porrtidningarna i butiken.

På Aftonbladet-skivan fanns en stor bild på en poserande kvinna med bar rygg, en mindre bild av en kvinna som ligger tillbakalutad på ett golv med ganska särade ben och ser kåt ut och man kan nästan se "innehållet". Jag tycker det är osmakligt.

Anders svarar på detta med all respekt en sådan här insändare förtjänar:

Dina kunskaper om porrfilmer är imponerande. Att du sedan överför dina sexuella fantasier på ett dvd-omslag till en helt vanlig spelfilm där omslaget visar två fullt påklädda kvinnor är faktiskt ditt problem.

Grattis, Anders. Även en blind höna kan finna korn.

Månen ska bekosta amerikanska skrytprojekt?

2007-02-18T22:42:00.000+01:00

Harrison Schmitt, en astronaut och geolog, tycker att NASA ska sälja ut naturresurser på månen till privata finansiärer för att bekosta USAs rymdprogram.

Hur kan man sälja månen? När köpte NASA den överhuvudtaget? Och varför skulle månens naturresurser gå till att bekosta just USAs månprogram? Är det inte nog att man säljer av Jordens naturresurser för att bekosta USAs rymdprogram? Kan vi inte sälja av bitar av USAs naturresurser för att bekosta återuppbyggnaden av Jorden istället?

Christer van der Kwast - vår största jurist?

2007-01-12T16:34:00.000+01:00

Christer van der Kwast, överåklagare, har gjort sig känd för sitt fina arbete i samhällets tjänst. Bland annat har han varit Thomas Quicks ivrigaste lyssnare och tillskyndare - när han arbetade som åklagare var han snabb att väcka åtal och få en fällande så fort Quick hittade ett nytt mord i tidningen som han kunde erkänna. Detta utan teknisk bevisning överhuvudtaget.

Teknisk bevisning ska tydligen inte finnas alls. Om den inte finns tillhands, som i fallen med Thomas Quick, så är det förstås bäst. När det finns tillgång till teknisk bevisning, då ska den istället tas bort - van der Kwast underlät till exempel att skicka tekniker till Göteborg för att undersöka skottskador då polismän skjutit in i en folkmassa under uppkoppen 2001 - eller så ska de förändras - van der Kwast godkände att bevismaterial användes i rättegången mot Hannes Westberg under samma upplopp, bevismaterial som polisen öppet medgett var manipulerat för att bättre återge deras bild av händelsen. Mer pedagogiskt, sa man.

2005 bet van der Kwasts jakthund sönder ansiktet på en fyraårig flicka. Hans kommentar?

Jag fäster ingen uppmärksamhet vid den där saken, det var en olyckshändelse.

Han fäster ingen uppmärksamhet vid den där saken. Smaka på det. Det ligger lite i hans allmänna sätt att uttrycka sig när han får obehagliga frågor. Angående frågor om teknisk bevisning som Uppdrag Granskning gjorde i fallet Göteborg 2001 svarade han snarlikt:

Nu uttalar jag mig icke vidare i saken, jag har skiljt mig från den.

Men hade van der Kwasts hund bitit någon tidigare?

Alltså, det vill jag inte svara på. Jag diskuterar inte min hund med Expressen.

Finns det månntro någon form av mönster här? Som inte är övertydligt, menar jag?

Nu slår han till igen, den gode van der Kwast. Han beslutade att mutskandalen runt vår utrikesminister Carl Bildt, som fått väldigt stora proportioner, inte alls ska undersökas av rättsväsendet.

Ett stort grattis till överåklagare van der Kwast, som på egen hand lyckats sopa undan mer av vårt folks förtroende för rättsväsendet än hela Norrmalmspolisens piketstyrka sammantaget.

Våldsam vapenvila

2006-12-20T22:07:00.000+01:00

Hur kan man egentligen komma på en sådan här rubrik?

BBC: Gaza truce holds despite violence

Känns Blizzard väldigt arroganta mot sina kunder?

2006-08-23T17:23:00.000+02:00

World of Warcraft påstås ha 5,5 miljoner unika användare som betalar den månatliga avgiften. Det finns tre prisklasser, $14.99, $13.99 och $12.99 per månad.

Detta innebär att Blizzard får in mellan cirka 71 445 000 dollar (cirka 513 miljoner svenska kronor) och 82 445 000 (592 miljoner kronor) varje månad på enbart månadsavgiften.

Detta är ohyggliga summor. Hur kommer det sig då, att man inte kan producera en bättre produkt? Problemen är hårresande.

Varje vecka går alla servrar ner under mer än sex timmar för maintenance. Hur kommer det sig att man behöver göra allt detta under sex timmar varje vecka? Mig veterligen finns det inget online-spel som har sådana enorma krav på underhåll. Man kan hävda att det krävs en hel del underhåll på ett system med fem och en halv miljon användare. Jag köper inte det. Det borde man kunna lösa.

Ett exempel: Idag släpptes en ny stor klient-patch med massa nytt godis för oss som tycker om WoW. Jag själv har ett tag sett fram emot omstruktureringen av rogue-talangerna och den medhörande fria om-speccen som kommer rogues till del. När jag sätter mig framför datorn, får jag reda på att man kommer att behöva skjuta upp omstarten till 16:00 istället för 11:00. Ytterligare fem timmar, med andra ord. Kvart över fyra kommer en uppdatering: servrarna kommer att ligga nere på obestämd framtid. Mer information kommer när det finns.

Kanske det finns någon information någon annanstans, till exempel på hemsidan? Nej. Hemsidan, wow-europe.com ligger också nere. Det är nu nämligen så här att när något kraschar i WoW-hjärtat i Frankrike så går allt ner. Spel-servrar, hemsida, allt. Hur snyggt är det administrerat? Fem och en halv miljoner användare ihoptryckta till ett ställe, och om nätuppkopplingen dit rasar ihop, då fungerar ingenting. Distribuerad fail-safe? Det har man väl inte råd med när man har en brutto-inkomst på över en halv miljard i månaden?

Och vi som har varit med ett tag vet att sådana här saker inträffar ofta. Ibland åker allt bara ner. Är nere i timmar. I ett par fall i dagar. I ersättning får man en ursäkt, ett löfte om att det inte ska hända igen, samt en full rest-bonus för alla karaktärer - något man inte har någon nytta av om ens karaktär har uppnått level 60, eftersom man inte har någon rest längre. En väldigt stor mängd karaktärer har uppnått den nivån.

Vad är då svaret? Det enda giltiga argument jag har hört, egentligen, är att om det inte duger, är det ju bara att inte spela mer. Något sätt för betalande kunder att kräva någon form av ersättning eller förbättring finns egentligen inte - duger det inte, gör något annat.

Vad är det egentligen som gör att vi går med på att skaffa en produkt med så mycket problem som WoW, enligt mig, har dragits med, och det enda vi har att trösta oss med är att det inte finns några alternativ? Om det inte duger, så köp inte produkten. Blizzard lär ju faktiskt inte bry sig något nämnvärt om några hundra kunder tröttnar - de får ändå in sin halva miljard i månaden.

Jag tycker om WoW. Jag avser att fortsätta betala in min månadsavgift och fortsätta spela WoW åtminstone ett tag till, jag avser att fortsätta umgås med vänner på det sätt jag gör. Men det känns ibland som om Blizzard behandlar sina kunder lite arrogant. Det är synd att det inte finns något annat att göra än att sluta om man inte gillar läget. Är det verkligen vad man ska förvänta sig av en produkt med så enorm prestige och marknad?

Update: Klockan åtta dyker det upp ett nytt meddelande som säger att en av två större problem åtgärdats. En ny ETA för att saker ska fungera kommer upp när de vet hur det ligger till. De flesta servrarna går att använda. Med en kö på närmare 2000 personer på varenda en. Nertid: Nio timmar längre än vanligt.

Update 2: Klockan half elva fungerar vare sig realm status-sidan på wow-europe.org ordentligt, eller authservern. 10,5 timmar längre än vanligt.

Menar de allvar?

2006-08-14T04:02:00.000+02:00

Från svt.se:

I dag visade Stockholmspolisen upp en mer förortsbetonad polisbil. Länspolismästare Carin Götblad har valt att kalla den för Aina-bil - aina betyder polis på förortsslang.

Aina-bilen kommer stå i Stockholmspolisens monter i Kungsträdgården under Ung08-festivalen nästa vecka, för att locka unga till polisyrket.

De kan inte mena allvar! Den här typen av fjantig ungdomsflört slutar med att medelålders svensson-poliser kommer lära sig förortsslang och att konstaplarna sätter sig och tar en holk med shunnarna för att skapa förtroende? Frågan är när förslaget kommer att rekrytera kriminellt belastade ungdomar till att infiltrera ungdomsgärn, med i limningen och en mikrofon tejpad på bröstet. SÄPO vill ju redan rekrytera angivare på gymnasiet.

Tror de verkligen att ungdomar får mer förtoende för polisen för att de skyltar med att de plockat upp ett eller annat rinkebysvenskt ord?

Att lindra symptomen utan att bota sjukdomen

2006-07-31T02:17:00.000+02:00

Det är ett obestridligt faktum, att när man stöter på ett problem, så bör man göra som så att man löser problemet, snarare än mildra resultaten av problemet. Inom medicin heter det att bota sjukdomen, istället för att mildra symptomen, förutsatt att sjukdomen går att bota.

Däremot verkar det som om denna maxim inte riktigt gäller inom politiken.

Gardebring uppmärksammar en artikel i DN som visar på att självmord är den vanligaste dödsorsaken mellan 15 och 44 år.

Att den psykiska ohälsan är något som ökar, och att den är ett stort samhällsproblem är något som de flesta verkar överrens om. Inte nog med att folk mår dåligt, med i värsta fall självmord som resultat, eller att människor med akut behov av vård knallar ut och har ihjäl människor, något vi nästan fått vänja oss vid under senare år - det kostar också samhället pengar. Inte bara brottsofferhjälp, sjukvård för utomstående drabbade, utan betydligt större utgiftsposter finns. Sjukskrivningar. Folk som inte finns på arbetsmarknanden. Resurser som inte används är också en förlust.

Detta går att läsa på Arbetslivsinstitutets webbplats:

Enligt Riksförsäkringsverkets statistik från 2004 har den psykiska ohälsan ökat dramatiskt som sjukskrivningsorsak. Men det är inte de tyngre diagnoserna som schizofreni och psykoser som ligger bakom sjukskrivningarna utan olika typer av depressioner. Av totalt cirka 300 000 pågående sjukskrivningar var drygt 90 000 sjukskrivna för psykisk ohälsa våren 2003. Sjukbilden dominerades av depressioner, ångesttillstånd och stressreaktioner.

På regeringskansliets webbplats är bilden än mer dyster:

Mellan 20 och 40 procent av befolkningen tros idag lida av psykisk ohälsa av varierande svårighetsgrad. Av dessa beräknas cirka 15 procent ha allvarliga besvär som skulle kunna medföra behov av psykiatrisk behandling.

Så folk mår helt enkelt kassare och kassare. Varje år tar nära 1 400 personer i Sverige livet av sig, berättar DN:s artikel. Det är en rätt skrämmande siffra. Det blir inte bättre av att människor som mår för dåligt för att arbeta ska skrämmas till att göra det i alla fall, eftersom alla partier tycks överrens om att det är de sjukskrivna som är problemet, inte orskaen till att de är sjukskrivna. De har sjukskrivit sig, tycks det heta, för att människor blir latare och latare. Att arbetsbördorna ökar, stressen ökar, de psykiska problemen ökar, att osäkerheten på arbetsmarknaden ökar, att arbetslösheten ökar, det har inget med saken att göra.

Så hur tänker sig då Folkhälsoinstitutet att problemet med självmorden ska lösas? Behövs det mer pengar till psykvården? Till hjälpinsatser för de behövande? Arbete för att minska stress och utbränning?

Uppenbarligen inte. De pengarna ska istället gå till någonting mycket viktigare, nämligen att bygga om det offenltiga rummet så att det ska bli svårare att genomföra självmordet. Som om det vore omöjligt att ta livet av sig på privat område. Som Gardebring påpekar finns det saxar och knivar i hemmet. Det finns rep i järnaffären. Det finns sprit på systemet och lugnande hos husläkaren. Är situationen tillräckligt desperat finns det kaustiksoda och propplösare på toaletten.

Så. Samhället skall satsa åtskilliga miljoner kronor på att bygga om offentliga miljöer så att det blir exempelvis fysiskt svårare att hoppa från en bro. [...] Att folk mår uselt är tydligen inget problem. Som vanligt i Sverige så behandlar man symptomen, inte orsaken.

Uppdatering: Tycks vara fler som tycker som jag. Se Solid Block of Ise samt Suburbia.

Ladonien-konflikten trappas upp

2006-07-27T14:00:00.000+02:00

Ladonien har dykt upp som ett av de intressantare mikrostatsbildningarna under senare år. Dess unika historia, dess relativt liberala inställning till konst och kultur, samt ett väldigt intressant politiskt spel, och en viss medial uppmärksamhet i samband med landets konflikt med svenska myndigheter har gjort att en hel del människor har fäst blickarna på denna lilla mikronation belägen på Skånes östkust.

Men det har visat sig att det kanske inte är så enkelt. Den relativt liberala inställningen har nämligen visat sig bara gälla gamla, etablerade kulturyttringar som t.ex. godtycklighet, och lämnar ny utveckling helt åt sitt öde. Samtidigt är det politiska spelet rätt baserat på godtycklighet det också. Vissa går så långt att man påstår att Ladonien förtrycker internet och hotar det med massförstörelsevapen

Detta har nu gått så långt att The Armed Coalition Forces of the Internets har bildats. ACFI hävdar att de inte längre kan sitta stilla och se på när Ladonien förtrycker sina medborgare genom att frånhålla dem den nya tekniken. Vissa spekulerar i huruvida denna koalition igångsatts på initiativ från svenska privata intressen, framförallt de stora internetleverantörerna, som inte ser Ladonien som något annat än en del av Sverige, men som ändå tack vare sin speciella status är en viktig marknad som behöver erövras.

Detta motsägs dock av att The Pirate Bay säger sig stötta eller vara en del av ACFI, och att ett av huvudkraven är övergivandet av upphovsrätt, som man säger hämmar den fria kultur som Ladonien påstår sig stå för. ACFI går till och med så långt att man hävdar att Ladonien ligger i maskopi med MPAA, som koalitionen betecknar som en terrororganisation, efter att de förmått den amerikanska regeringen att med hot om handelssanktioner tvingat svenska regeringstjänstemän att aktivt verka för att ta ner koalitionsmedlemmen the Pirate Bays website.

Det finns viss fog för dessa skarpa anklagelser - egentligen finns ju en stor del av tecknen för terrorism med i bilden: en utländsk NGO förmår en regering att utöva påtryckningar mot en annan för att denne ska gå den utländska NGOs politiska ärenden. Dessutom har detta i flera fall påverkat grundläggande demokratiska funktioner i Sverige.

Oavsett vem man tror på - koalitionen, som hävdar att Ladonien förtrycker sina medborgare och tillsammans med terrororganisationer hotar internet, ett internet vilket koalitionen påstår sig värna eller kanske till och med företräda, eller koalitionens meningsmotståndare som hävdar i sin tur att koalitionen bara går den svenska bredbandsmarknadens intressen, så tycks det som om saker håller på att hända.

På en website på internet hotar ACFI att ta till militära medel för att förmå Ladonien att överge sin linje. Hoten gäller invasion via ACFI sjöstridskrafter och en kustjägaraktion, och även om detta kanske bara är ett retoriskt grepp finns det många som varnar för att en väpnad konflikt kan vara nära förestående. Oro sprids inför nationaldagen och tioårsjubileet den 29 juli i år som ett möjligt datum då ACFI kan tänkas inleda anfallet. Man pekar också på att Ladonien tycks ta risken för konflikt på så stort allvar att man rustat upp sitt kustförsvar.

Det har också dykt upp en tämligen högljudd antikrigsrörelse runt denna konflikt - den Ladoniska solidaritetsgruppen. Dess aktivitet är för närvarande främst att driva bloggen "Solidarity with Ladonia! Stop the dirty war!" där man manar folk att aktivera sig mot kriget på alla tänkbara sätt, genom demonstrationer och manifestationer, seminarier och liknande. Man hävdar att ACFIs motiv är osäkra, och att det inte finns tillräcklig grund för att påstå att ACFI representerar en god demokrati medan Ladonien representerar en ond diktatur. På de grunderna oroar man sig över Ladoniens civila, som brukligt är inom fredsrörelser, och orar sig över ännu ett regionalt småkrigs eventuella effekter på världens säkerhetssituation.

Men fredsrörelsen tycks också ha en mer långtgående agenda, man talar om en konspiration, där kopimister har genom subtilt intigrerande tagit över internet, och nu ser Ladonien som en sista motståndare mot deras världsherravälde. Således kan stödet till Ladonien komma då denna fredsrörelse, vars ledning fortfarande är ett mysterium, ser Ladonien som en sista bastion mot en imperialistisk världsmakt. Men klart är att man ser ACFI som en världsmakt i sig, och inte som ett ombud för bredbandsmarknadens intressen - sådana teorier kallar man kvasi-marxistiska.

Hur det än går med denna konflikt kan den ha en positiv utgång för Ladonien självt - om en attack skulle genomföras skulle Sverige en gång för alla tvingas göra upp med denna sin militanta separatiströrelse. Man skulle tvingas ta ställning till om man vill ha med lilleputtlandet Ladonien att göra, och i så fall blir man tvungen att försvara sig mot en främmande aggression. Genom ett sådant handlande gör man anspråk på det man anser vara sitt territorium. Om Sverige däremot lämnar attacken därhän, visar man att man lämnar Ladonien åt sitt öde och inte gör anspråk på detta territorium, om så vore skulle man väl försvara det!

Det kan också tänkas att Sverige i egenmäktigt intresse lämnar Ladonien att försvara sig själva, i hopp om att detta krig slutgiltigt ska krossa separatisterna, för att sedan gå in med sina klart överlägsna styrkor och ta tillbaka området en gång för alla. Men då uppstår frågan - är Sverige verkligen starkare än internet? Det är långt ifrån säkert.

Det är inte heller omöjligt att ACFI lyckas att helt uppnå sina mål, att invadera Ladonien för att tvinga bort den påstådda diktatoriska kontrollen, och skapa om Ladonien till den frikulturella demokrati Ladoniens regim alltid hävdat att man är.

Läs mer!
Copyriot
Intrikat IT
Palle Torsson
Piratbyrån

Våldsmonopol innebär ett enormt ansvar

2006-07-24T12:34:00.000+02:00

Aftonbladet hade igår en artikel som aldrig dök upp på nätet, utan stannade kvar i pappersform. Rubriken var: "Polis gav förvirrad 77-åring nackskada". Det handlade om en 77-åring som vaknade upp på ett hotell på Gotland, där han övernattadx med sin fru. När han vaknade upp var han förvirrad, såsom händer med många äldre. Han knallade tydligen runt och var tämligen oregerlig, trodde att han ägde hotellet och liknande. Personalen tyckte inte det hela var särskilt trevligt, utan ringde 112.

När polisen kom dit var han tydligen så stökig att de fick hålla i honom. Han blev då, enligt vakthavande befäls uppgift till Aftonbladet, så aggressiv att man fick hålla i armarna på honom och föra honom till sjukhus.

Så hur tog man då hand om honom? Så här beskriver en receptionist som var med händelsen:

- Han skrek "Jag har ont i nacken" när de höll fast honom. Det hade gått att lura ut honom till polisbilen hur lätt som helst. [...] Efter polisenrnas behandling kunde han knappt gå, och de hade tryckt på honom handfängslet så hårt att han blödde.

Mannen fördes till sjukhus, där man konstaterade att han hade fått en fraktur i nacken. Han fördes till Oslo lasarett för att behandlas.

Hur kan man, som polis, göra en bedömning att en förvirrad 77-åring ska behandlas på det sättet för att man ska få iväg honom till sjukhuset? Jag var naturligtvis inte där. Men jag har svårt att tro att de gammal gubbe är så farlig att man måste vrida på honom handklovar så att han blöder om handlederna, och se till att han får en nackskada som är så allvarlig att han måste föras iväg för specialvård på ett sjukhus utomlands.

Den svenska polisen har ännu en gång utmärkt sig genom grovt övervåld. Och det är inte första gången. I och med kravallerna i Göteborg så dök det upp på tapeten ordentligt, i och med att i stort sett alla vittnen, utom polisens egna vittnesmål och TV4-nyheterna, har hävdat att polisen pressade fram bråken där. Reusltatet var, har jag starkt för mig, tre skjutna deltagare, varav en som nästan dog, då han skjöts i magen från nära håll. I momentet innan hade man först skjutit varningsskott, men en polisman hade, vilket visar sig på videoupptagningar, skjutit in i folkmassan, i huvudhöjd, och varit väldigt nära att träffa en flyende demonstrant i huvudet. Trots att det bland aktivisterna blev fler dömda till hårdare straff än någonsin - antaligen helt välförtjänt efter allt som tilldrog sig - så ledde den här typen av beteende inte till någon form av eftergifter från ordningsmakten, trots att man i rättegångar dömde den allvarligast skadade demonstranten till fängelse, baserat på bevis som åklagare Krister Van Der Kvast öppet sagt blivit editerade av polisen. En fullständigt makalös händelse. Uppdrag Granskning gjorde en alldeles utmärkt genomgång, förvisso rätt sympatiskt inställd till demonstranterna i förhållande till polis- och åklagarmyndigheterna, men ändock. Lukas Moodyson gjorde en dokumentär vid namn Terrorister. Ingen av dem finns tillgängliga offentligt på nätet, men båda har dykt upp i feldelningsprogram.

Alla har sett bilderna från bensinmacken. Två poliser som med expanderbara stålbatonger slår en 64-årig pensionär. Trots att misshandeln filmas av en övervakningskamera, så leder det ingenstans. Poliserna lämnade märkvärdigt liksämmiga rapporter som bland annat går ut på att pensionären skulle gett en av poliserna ett slag så hårt att hon nästan fallit till marken. Alla som sett filmsekvensen kan naturligtvis instämma med att det inte direkt överrensstämmer med vad man har sett. Man hävdade också att Åke, som mannen hette, verkade full eller drogpåverkad. Trots detta gjordes aldrig något drog- eller alkoholtest på Åke när han togs i förvar. Han anmäldes för våld mot tjänsteman.

Den 4 juli 1998 får fiskaren Sune Hagberg stryk av ett par poliser på Björkö i Göteborgs skärgård. Trots vittnesmål så hävdar man att Hagberg varit aggressiv och gått till attack. En bekant följer med i polisbilen för att visa vägen när de ska köra hem Sune. Han ber polisen om ursäkt för det våld han utsatts för. Då blir poliserna arga och beslutar sig för att ta in Sune istället. Någon gång mellan det att Sunes bekanta lämnar bilen, och det att hans sambo hämtar honom när han släpps ut från cellen, har Sune åsamkats permanenta skador i axeln.

- Skadan är stor. Jag tycker den är orimligt stor. Det krävs rejält med våld och det krävs att armen förflyttas i olika riktningar för att åstadkomma detta. Jag har faktiskt aldrig sett en så allvarlig skada i kombination, alla de här skadorna samtidigt, säger professor Jon Karlsson, som opererade Sune.

Sune anmäler händelsen. Poliserna anmäler Sune för våld mot tjänsteman. Känns mönstret igen? Man lägger ner hans anmälan, eftersom brott inte kan styrkas. Känns mönstret igen? Men Sune ger sig inte så lätt, och driver ett civilrättsligt mål.

Inför rätten vittnar en av poliserna om att han redan tidigt på kvällen har varit på henne för att få henne till dansbanan. Detta trots att flera vittnet har gjort klart att han då detta skulle ägt rum i själva verket setat och ätit middag hemma med gäster. Man hävdar sedan att Sune varit så aggressiv att det varit omöjligt för poliserna och ordningsvakten att hålla koll på honom. Ordningsvakten, före detta svensk mästare i tungviktsboxning, försäkrar att han inte hade några större problem att hålla ner Sune, något som med tanke på omständigheterna låter tämligen rimligt.

Uppstod skadorna i Sunes axel på vägen till polisstationen?

Den kvinnliga polisen vittnar i tingsrätten att hon haft koll på sin kollega och Sune hela vägen till polishuset. När hon konfronteras med uppgifter från internutredningen om att hon körde bussen, medger hon att hon kan minnas fel. Ändå - senare under förhandlingen - vittnar hon återigen om att hon inte kört utan oupphörligt tittat på kollegan i baksätet. Därmed kan hon fria honom från anklagelsen om misshandel.

Sune vann i tingsrätten, men polisen överklagade. Man tillkallar den medicinska experten Erland Lysell att vittna. Han berättade att det är omöjligt att i en polisbil uppbåda den kraft som krävs för att orsaka Sunes skador. Polisen vinner och målet lades ner.

Det är bara det att ortopeden Lysell inte fått veta att skadorna INTE uppstått i en vanlig radiobil, som han hade trott, utan i en polisbil av typen minibuss. Han ändrar dock inte sin uppfattning om att dessa skador inte kan ha uppkommit under resan. Fyra experter Uppdrag Granskning talar med anser att detta är felaktigt. Hovrättens dom bygger alltså på ett utlåtande som saknar stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det här är ingenting ovanligt. Faktum är att trots att det kommer in rätt många anmälningar mot polisen om övervåld och liknande, så läggs 99% av förundersökningarna ner. Däremot är det inte troligt att 99% av anmälningarna om våld mot tjänsteman som målsägarna drar på sig som del av de enskilda polisernas försvarsstrategi läggs ner. Det är väldigt stor skillnad mellan polisvåld och våld mot tjänsteman.

Det är beklämmande att det är så här i Sverige, och problemet ligger förstås i att det är polis och åklagare själva som utreder anmälningar mot sig själva. Då uppstår en naturlig jävsituation som, visar det sig, ställer till med en hel del problem för rättssäkerheten hos drabbade medborgare. Detta leder i sikt till att medborgare riskerar att tappa förtroendet för rättsapparaten och samhället, och det är på sikt en fara för den svenska rättssäkerheten och demokratin.

Men poliserna då? De är ju vanliga människor med samma känslor och begränsningar som alla andra, människor som bara utför sitt jobb under ofta extrema situationer? Det stämmer. Men poliserna har också en gedigen utbildning.

Och ska jag vara ärlig måste jag säga att om man ger civilt våldsmonopol till en yrkesgrupp, så måste man kunna lita på att den yrkesgruppen är kompetent nog att hantera det enorma ansvar en sådan makt innebär. Man måste kunna förvänta sig av en polis att han kan hantera en sådan situation bättre än vad du och jag kan. Annars finns det ingen mening med att ha någon poliskår med våldsmonopol. Om vem osm helst är lika duktig på att hantera polisiära situationer, kan också vem som helst skickas att hantera dem. Med andra ord - om vi inte kan lita på att polisen INTE vanemässigt utnyttjar sina maktbefogenheter, och om de gör det, inte kan ställas till svars för det, då är det lika bra att vi inför lynschningar, bondeuppror och medborgargarden istället.

Och, den ovan beskrivna risken har jag knappast tagit ur luften, jag vet av egen erfarenhet att när sådana här händelser gång på gång inträffar så blir man lätt cynisk i sitt förhållningssätt till och sin syn på ordningsmakten - jag tror nämligen inte att den grova misshandeln och nära nog dråpet på den 77-åriga mannen på Gotland kommer leda någon vart heller, om det görs någon anmälan - förundersökningen läggs ner. Kvarstår att se om 77-åringen motanmäls för våld mot tjänsteman.

Uppdrag Granskning: Ord mot ord - då tror domstolen polisen

Hakkors på palestinagruppernas demo

2006-07-24T09:28:00.000+02:00

Det har runt om i Sverige anordnats demonstrationer mot Israel. Vid en demonstration, anordnad av Palestinska föreningen i Malmö, förekom hakkors, bland annat plakat som jämställde hakkorset med davidsstjärnan, det vill säga den universellt accepterade symbolen för judendom.

Användningen av hakkorset granskas nu av överåklagare Sven-Erik Alhem i Malmö. Högsta domstolen fastslog 1996 att hakkorset är en symbol som innebär hets mot folkgrupp om den visas offentligt.

För inte så länge sedan slog man i Sveriges rättssytemet fast att om man kan förankra någonting i konflikten i Mellanöstern, så sätta lagen om hets mot folkgrupp ur spel. Det är bland annat inte åtalbart att sälja ljudupptagningar som uppmanar till massmord mot judar i hela världen, eftersom detta kan härledas till konflikten i Mellanöstern - olagligt ja, men det är ingenting man kan göra något åt.

Jag gissar att detta kommer att ske igen. Om man med konflikten i Mellanöstern som ursäkt kan komma undan med massmordspropaganda, så kan man säkert med kriget i södra Libanon komma undan med litet hakkorsviftande.

Nu har man chansen att visa en gång för alla om judar i Sverige kan lita på att det svenska rättssystemet ska skydda dem.

svt.se: Frysta bidrag efter hakkorsplakat?

Riksdagsträsket

2006-07-22T20:36:00.000+02:00

Vänsterpartiet ägnar sig åt kraftfull vänsterretorik, och tvingas att vara lite mer nyliberala än alla andra - idealen måste man sopa under mattan om man ska kunna behålla sin maktposition. Man kallar det för "kompromisser", men handlar mer om en lägg-match. Det blir lätt ironiskt med någon som sysslar med aggressiv vänster-retorik och samtidigt skär ner.

Socialdemokraterna har blivit en oligarki. För lång regeringsmakt har luttrat partiet så att man känner till problemen med att styra - det är svårt att göra det och samtidigt vara snäll mot medborgarna - och det har luttrats så duktigt att man inte tror att någon annan duger till att fatta några beslut. Resultatet är att man är tvungen att skaffa sig mäktiga vänner och hålla bort alla andra från möjligheten att påverka.

Miljöpartiet är fortfarande samma flumhippies med en samling luddiga principer istället för ideologisk inriktning. Det är läskigt att tänka sig att lägga makten över hela samhällets ekonomin i händerna på en samling människor som har fått för sig att det är dåligt när det går bra.

Folkpartiet brukade vara ett liberalt parti, med ett rättspatos och en faktiskt omsorg om medborgarna. Men det var skadligt - människor tycktes inte gilla folk som bryr sig för mycket om dem, så de fick inga röster. Och då är det bäst att lägga ner idealen och satsa på det som ger röster istället. Populism och invandrarkortet är medicinen. Folkpartiet Nydemokraterna skulle kunna vara ett lämpligt alternativ till partinamn. Men det är intressant att se att ungdomsförbund kan verka mer seriösa än moderpartiet.

Centerpartiet vill kämpa för de sanna egoisternas röster. Antagligen kommer man att lyckas. Att helt plocka bort rättigheten för befolkningsgrupper baserat på ålder verkar inte vettigare än FP(NyD)s recept att göra samma sak men baserat på etnicitet - antar att bönderna nu vill flytta till städerna. Landsbygden ska ju i alla fall fyllas med kärnkraftverk, annars får man inte vara med och leka med de stora grabbarna.

Kristdemokraterna... det är skrämmande att det verkar vara partiet som på något sätt kan vara på väg i rätt riktning. Men jag antar att med en grund i pingströrelsen är det svårt att utvecklas till det sämre. Skönt att se att partiledningen gör allt för att kuppa bort Jesus-freaksen, i alla fall. Och Federley verkar våga gå emot den svenska Hezbollah-febern, vilket är väldigt starkt.

Moderaterna skriker fortfarande på sänkta skatter som universalmedicinen - bara inte lika högt. Mjukis-stämpel och en retorik som för en gångs skull är moderat i ordets bokstavliga bemärkelse kanske vinner ett val, vem vet! Man har i alla fall bevisat att man har en partiledare som förstår ansvar i grunden, och som har utvecklats från bråkstake i de mest träskfyllda kanterna av nyliberalism till en sansad individualist.

Så vilket riksdagsparti ska man tycka är minst dåligt i år då? :)

Apropå evakueringen av svenskar från Libanon

2006-07-21T23:18:00.000+02:00

Är det inte en smula underligt att när svenskar av libanesiskt ursprung befinner sig i livsfara i Libanon, så betraktas de av alla som svenskar, men när de befinner sig i säkerhet i Sverige tycks folk mer se dem som libaneser?

Hur kommer det sig att dessa människor måste befinna sig i livsfara för att samhället ska ta dem till sig? Finns det bara två sätt att bli svensk - att tillhöra någon slags diffus och svårdefinierbar folkgrupp med förkärlek för rutten fisk, dans runt fallossymboler och Lasse Berghagen å ena sidan, och alla andra å andra sidan, fast bara när de är skadade eller döda?

Dagens läsning

2006-07-20T11:27:00.000+02:00

Dennis från Sänd mina rötter regn står för dagens bästa läsning, en underbar variation av Jonathan Swifts, "Ett anspråkslöst förslag".